Medveten daghemspersonal som diskuterar med barnen och behandlar flickor och pojkar lika.
Det kan skapa förutsättningar för ett mer jämställt samhälle i framtiden. Det tror i alla fall den grupp som tagit fram landskapets nya handlingsplan för en jämställd barnomsorg.
BARNOMSORG Arbetet har redan satts i gång i och med att daghemsföreståndare har fått gå på en föreläsning i ämnet.
-Vi har tjuvstartat lite, säger Vivan Nikula, landskapets jämställdhetschef och ordförande för arbetsgruppen.
Handlingsplanen är ett led i landskapets arbete för jämställdhet. Den här gången har man satt fokus på det allra första ledet -barnomsorgen.
-Vi har tidigare haft en liknande satsning i skolan där personalen har fått upp ögonen för de fällor som finns. Men vi har ju börjat med de här frågorna mitt i utvecklingen - i skolan, så nu känns det riktigt bra att daghemmen också är med, säger Per-Olof Friberg, skoldirektör för södra Ålands skoldistrikt och med i arbetsgruppen.
-Jag tror att vi får se mer effekt i samhället och är övertygad om att jämställdheten på Åland kommer att öka, säger han.
Tre steg
Planen innehåller förenklat tre steg. Det första är att öka medvetenheten och kunskapen.
-Personalen ska gå en utbildning och få verktyg för hur de ska gå vidare, säger Vivan Nikula.
Utbildningen, som började med föreläsningen för föreståndarna, innehåller flera tillfällen där även vårdnadshavare ska få möjligheten att tänka mer jämställt. Både experter utifrån och från Åland kommer att anlitas, berättar Nikula.
Steg två är att förändra och utveckla. Det handlar om att använda kunskapen man fått på utbildningen.
Steg tre är att följa upp, utvärdera och gå vidare.
-Varje trappsteg har olika mål och metoder.
Ge hundra möjligheter
Det gruppen i huvudsak har riktat in sig på är att försöka ändra det normkritiska perspektivet.
-En norm blir inte synlig förrän man bryter den. Det handlar om vilket budskap barnen möter från oss vuxna. Vuxna i barnomsorgen har ett stort ansvar.
-Det handlar inte om att ta bort något från barnen. Vi vill ge dem hundra möjligheter i stället för att ge en möjlighet för flickor och en för pojkar, säger Vivan Nikula.
Detta tror man kan ge konsekvenser i flera led. Ulla Rindler-Wrede, barnombudsman och sekreterare i gruppen, säger att det kan förbättra det psykiska välmåendet hos unga.
-En av de saker som kan påverka det psykiska måendet är att frångå de stereotypa könsrollerna och bredda möjligheterna. Det kan vara en nyckel till ett tolerantare samhälle som tillåter alla att få vara som de vill.
Genomföra planerna
Projektet ska pågå i två års tid då planerna ska genomföras. 2011 ska man följa upp det.
Alla i gruppen poängterar att mycket handlar om att just genomföra och göra.
-Vi har haft planer sedan 2005 och jag tycker att det är bra att vi nu fått kött på benen och verkligen kan jobba med det. Att det blir konkret, säger Ulla Rindler-Wrede.
Det är heller inte särskilt svårt att genomföra det, säger Bo Nygård, stadens barnomsorgschef.
-Man kan tycka att det känns svårt och invecklat att kartlägga verksamheten och vända ut och in på den, men det är mer en attitydfråga. Det krävs så enkla medel, man kan till exempel bestämma sig för att en vecka titta på om man behandlar pojkar och flickor på samma sätt i hallen, säger han.
-Barn lär sig fort. Jag tror att det här är ett effektivt sätt att få ett barns synsätt att bli mer jämställt, säger Johan Påvals, idrotts- och fritidsledare och med i gruppen.
50.000 euro är sammanlagt avsatt i 2009 och 2010 års budgetar för projektet.

Matilda Andersson