Den dramatiska händelseutvecklingen i konflikten mellan Israel och palestinierna är väntad, enligt Oleg Kasianov som med sin familj i drygt tre år bodde i hamnstaden Haifa i norra Israel, men därefter återvände till Åland.
Han sa vid återkomsten 2019 att han var säker på att det skulle bli krig igen.
– Det är inte möjligt att få till en överenskommelse med Hamas. Ju längre väntan blir, desto blodigare lär konsekvenserna bli.
Drygt fyra år senare har hans farhågor besannats.
Varför har konflikten trappats upp till regelrätt krig nu?
– Terror, som en ideologisk och ekonomisk karriärmodell för Hamas och andra liknande grupper, kräver konstant radikalisering. Hamas betedde sig dock relativt förutsägbart under många år, men oväntat för alla gjorde man en helomvändning. Uppenbarligen, inför utsikten att förlora inflytande, beslöt Hamas att agera arvtagare till Isis och Al Qaida, säger Oleg Kasianov.
Gynnar Irans intressen
Han ser en delförklaring i att flera bisarra kombinationer av olika regionala och globala intressen den senaste tiden lett till en gradvis uppbyggnad av militär-ekonomisk förståelse mellan Israel och arabländerna i regionen.
– Det är ofördelaktigt för de nuvarande härskarna i Iran och de krafter som vill fortsätta den regionala konfrontationen. Hamas attack kommer sannolikt att störa det israelisk-arabiska närmandet och det är ett mycket viktigt resultat för Iran.
– Men jag kan inte komma i håg ett att det funnits så här starkt sakligt stöd för Israel bland arabstaterna tidigare. Däremot driver de inrikespolitiskt en hård retorik mot Israel.
Varför blev Hamas attack så våldsam och blodig?
– Den barbariska grymheten i attacken mot Israel i stil med ”döda, våldta, förstöra, råna och ta gisslan” är inte bara ett spontant genombrott av de värsta sidorna av den mänskliga naturen, utan också en skrämselhandling och ett anspråk på arvet från Isis.
– Men som vi ser, grymhet fungerade inte som skrämseltaktik.
Risk för eskalering
Oleg Kasianov konstaterar att den utdragna interna politiska krisen i Israel kan ha skapat ett felaktigt intryck av att Israel inte är redo för ett tufft svar. Detta kan för Hamas och Iran ha varit en faktor som gjorde en sådan brutal attack riskabel, men inte självmordsbenägen.
Hur hårt kommer Israel att slå tillbaka?
– Israel har faktiskt inget annat val än att förstöra Hamas makt i Gaza med militärt våld. Det är möjligt att kriget kommer att sträcka sig bortom Gaza. Det mest troliga resultatet skulle då bli en militär sammandrabbning med en annan iransk satellit, Hizbollah i Libanon. Samtidigt verkar risken för att konflikten ska sprida sig till hela regionen vara mindre än tidigare. Iran avstår från aggressiv retorik på grund av de interna händelserna.
Hur påverkar kriget utsikten till en framtida långsiktig lösning på konflikten?
– I fråga om en tvåstatslösning eller en annan politisk uppgörelse, så öppnar en seger över Hamas med största sannolikhet en sådan möjlighet, med förbehåll för en verklig, djup förståelse av extremismens fullständiga konkurs. Jag kan inte säga att jag tror på detta, men åtminstone för första gången på trettio år ser jag hur den förment enkla vägen för snabb radikalisering äntligen kan ersättas av en gradvis uppbyggnad av ett modernt samhälle och en stat, säger Oleg Kasianov.
Han tillägger att regionen präglas av väldigt komplexa intressen.
Krigssituationen i Gaza påverkar den israeliska befolkningen i områdena nära Gaza. En som drabbats är Rami Cohen i Ashkelon strax norr om Gazaremsan, som tidigare bott på Åland. Hans ex-fru Pia Boman-Cohen har nyligen haft kontakt med honom och berättar att hon då hörde varningssignalerna för raketanfall från Gaza.
– Han tvingades avsluta samtalet och ta sig till skyddsrummet. Krisen gör att allt är stängt, skolor, daghem och butiker. Rami har ett eget byggföretag och har haft palestinier anställda. Nu är han ensam kvar i företaget och väldigt stressad. Han har också släkt och kompisar som är palestinier.
Hon säger att han brukar inte bry sig så mycket om politik, men att han nu sagt att Netanyahu (Israels premiärminister; red:s anm.) ligger risigt till.
– Ändå är han inte någon fredsvän eftersom hans familj har drabbats av våldet. Hans syster dödades i ett sprängdåd på en busshållplats i norra Israel för 30 år sedan.
Bakgrund
Efter Hamas anfall på Israel för snart fyra veckor sedan har vedergällningen trappats upp stegvis och nu pågår en omfattande markoffensiv. Israels mål är att utplåna Hamas och man förbereder sig på ett långt krig.
Den terrorstämplade organisationen Hamas som styr i Gazaremsan, anföll lördagen den 7 oktober Israel i en överraskningsattack med både väpnade styrkor och raketer. Trupperna dödade hundratals civila urskiljningslöst på kibbutzer och i områden i södra Israel, nära gränsen mot Gaza.
Överlevande där upplever ett djupt trauma och gör jämförelser med förintelsen, enligt Sveriges radio. Hamas tog också cirka 240 personer som gisslan, däribland både kvinnor och barn. Israel svarade med att flygbomba mål i Gaza och uppgav sig den följande veckan ha drivit ut inkräktarna.
EU och USA samt många andra länder fördömde omgående Hamas blodiga anfall. De nordiska länderna avbröt även allt bistånd till Hamas på grund av attacken.
Totalt har över 1.500 personer dödats på den israeliska sidan i striderna, huvudsakligen civila. På Gazaremsan dödades lika många under den första veckan enligt vårdmyndigheter i Gaza, uppger SVT. Den totala officiella dödssiffran för båda sidor, inklusive stridande för Hamas, uppgår till cirka 10.000. Antalet skadade är sannolikt det dubbla.
Gör gemensam sak
Enligt Yle har omkring 800.000 personer på Gazaremsan flytt söderut. Området är 363 kvadratkilometer stort och har totalt 2,3 miljoner invånare. Under veckoslutet släpptes de första biståndstransporterna in i Gaza från Egypten, men hundratals väntar fortfarande vid gränsen.
Israels premiärminister Benjamin Netanyahu lovade i ett tv-sänt tal två dagar efter attacken att Israels svar ska bli av historiska mått och att Hamas ska utplånas. Tillsammans med oppositionsledaren Benny Gantz har han bildat en samlingsregering och ett krigskabinett. Den hårt kritiserade domstolsreformen har lagts på is. Samtidigt har landets politiska splittring ersatts av total enighet och segervisst samarbete.
Israel har mobiliserat 300.000 reservister och sänt infanteri-, pansar- och artilleristyrkor med tiotusentals soldater till gränsen mot Gaza. Armén förberedde under två veckor en stor markoffensiv som tog fart i slutet av förra veckan. Yle uppger att Israels försvarsminister Yoav Gallant sagt att man väntar sig att offensiven blir lång och svår.
Militära framgångar
Flygräderna mot Gaza fortsatte under veckoslutet och måndagen och israeliska markstridsförband ska ha tagit sig till den största staden Gaza City med målet att omringa staden och sedan ta kontroll över en sektor i taget.
Den israeliska försvarsmakten IDF har slagit till mot närmare tusen mål på Gazaremsan. Bland de 300 mål som träffats finns uppskjutningsplatser för pansarvärnsmissiler och raketer samt militärbaser i underjordiska tunnlar. Israel uppger även att de har dödat flera högt uppsatta befälhavare i Hamas militanta gren och skurit av en viktig huvudväg.
Enligt militärexperter som uttalat sig i Yle tycks den israeliska strategin vara att säkra tätorterna bit för bit utan att riskera att trupperna bli mål för långdistansraketer. Det är dock en insats som bedöms kunna ta flera månader i anspråk.
