Natriumglutamatet E621 - farligt eller inte. Debatten om denna smakförstärkare har gått het sedan en tid tillbaka. Ämnet finns bland annat i en del Dahlmanskorv och marknadschef Leif Clemes förklarar varför.

fakta
Natriumglutamat 
Natriumglutamat tillsätts i livsmedel för att förstärka smaken. Det kallas för den femte smaken ”umami”, förutom sött, salt surt och beskt. På engelska känns tillsatsen igen som MSG (mono sodium glutamate).
Naturligt glutamat finns i bland annat svamp, soja, grönsaker och vete med flera råvaror.
Natriumglutamat är den syntetiskt framställda varianten.
Vissa personer är överkänsliga mot glutamat och kan få det som ibland kallas ”chinese restaurant syndrome”, med symptom som huvudvärk, svettingar och tryck över bröstet.
Ny kontroversiell forskning från USA hävdar att syntetisk glutamat dessutom ökar risken för hormonstörningar, alzheimers, leverskador och astma med flera sjukdomar.
Stor andel natriumglutamat finns det i bland annat buljongtärningar, chips, korv och påssoppor till exempel.

KONSUMENT Natriumglutamat är ett tillsatsämne i livsmedel som debatterats kraftigt. Kritik mot tillsatsen hörs i media i Finland och Sverige.
Det finländska livsmedelssäkerhetsverket godkänner användningen av ämnet, men samtidigt visar ny amerikansk forskning att det kan ha kopplingar till olika sjukdomar som alzheimers och astma. Det har gjort att många livsmedelsproducenter i USA valt att plocka bort tillsatsen ur sina produkter. Forskningen är dock kontroversiell och forskarnas åsikter delas inte av alla.
Något som är helt klarlagt är att natriumglutamat skapar överkänslighet hos vissa personer. Kopplingar till migrän finns också, det kan vara ett tecken på att man är överkänslig.
Det är svårt att slippa undan syntetiska glutamat eftersom det är väldigt utbrett, särskilt i snabbmatsprodukter. I innehållsförteckningarna känns natriumglutamatet igen som E621.
Har konserverande effekt
En åländsk produkt som innehåller tillsatsen är Dahlmans chorizo.
Varför sätter ni natriumglutamat i korven?
- Förutom smakhöjande så är tillsatsen även en del i kampen mot bakterier och olika typer av mögel som man kan få om korv inte konserveras riktigt, säger Leif Clemes som är marknadschef på Dahlmans.
Finns det några alternativ som ni kunde använda i stället?
- Det finns olika nitriter och nitrater som också kan användas, men då förändras smaken. Vi köper färdiga kryddblandningar för industrin och därför går det inte att plocka bort ett enskilt ämne.
Går ni enbart efter lagstiftningen eller kan konsumenterna få er att plocka bort tillsatser ur era produkter?
- Det är allt mer diskussion om tillsatsämnen och man hör krav på användandet av naturliga råvaror. Vi beaktar kundernas önskemål och bedriver egen forskning där vi tar tillvara kunskapen i branschen.
Kan ni påverka era leverantörer, så att de ändrar innehållet i sina kryddblandningar?
- Det finns möjligheter för oss som kunder att påverka. Samtidigt är det ett långsiktigt arbete och det är större företag än vi som går i bräschen för utvecklingen. När andra ändrar innehållet i sina produkter följer vi efter.
Leif Clemes tillägger att korv är en produkt som är svår att göra av enbart naturliga råvaror eftersom den består av så många blandningar.
- Men vi har sett till att korven är fri från mjölkpulver och att de är glutenfria och sojafria, just för att allergiker ska kunna äta dem.
Ålands inflytande över farliga tillsatser minskar
Åland får allt mindre möjlighet att styra över vilka tillsatser som ska vara tillåtna. Samtidigt går det snabbare att få bort farliga ämnen i livsmedel när EU tar över beslutandet.
KONSUMENT Vilka ämnen som är lagliga att använda i livsmedel har Åland viss befogenhet att besluta om, utgående från EU-direktiv. Vanligtvis klubbar dock landskapsregeringen igenom fastländska blankettlagar när det kommer nya regler för livsmedel.
- Men det här håller på att förändras nu. Det blir allt vanligare att EU inför förordningar i stället för direktiv, säger landskapsveterinär Michael Grunér.
- Det innebär att nya regler om livsmedel kan tas i bruk mycket snabbare. Men det betyder samtidigt att Åland förlorar beslutsrätten i de frågorna.
Michael Grunér känner enbart till natriumglutamatet som ett godkänt tillsatsämne, det finns inga tecken på att det är på väg att förbjudas. Andra ämnen som debatterats flitigt är de så kallade azo-färgerna. De finns till exempel i smågodis och kan bland annat ge hudbesvär.
Varför tar inte landskapsregeringen hårdare ställning mot misstänkt farliga tillsatsämnen?
- Om det finns särskilda skäl att förbjuda ett ämne i livsmedel kan man göra det, men EU har hårda restriktioner. Det handlar om grundregeln om varors fria rörelse, EU arbetar även mot att lagar utnyttjas som marknadshinder, säger Michael Grunér.
- Det är viktigt att man är nationellt aktiv och kritisk till tillsatsämnen och sedan försöker påverka den EU-kommitté som beslutar om direktiven och förordningarna, tillägger han.

Ålandstidningen