I morgon träffar näringsminister Camilla Gunell sin kollega Jari Leppä för att informera honom om efterverkningarna för Åland efter stormen Alfrida och sommarens svåra torka.– I båda fallen drabbades vi hårdast i Finland. Landskapsregeringen (LR) har fått kartor från SMHI som visar stormens framfart. De visar att den kulminerade mellan klockan fyra och fem på morgonen över Åland.– Då nådde vindarna till 40–45 meter per sekund, säger Camilla Gunell.Hon berättar att det pågår ett arbete med att dokumentera skadorna efter stormen, och som kan användas i en ansökan om stöd från staten.Stöd i lagenEtt sådant stöd finns i självstyrelselagens sjunde kapitel, paragraf 51. Där står: ”Landskapet skall beviljas bidrag av statsmedel:1) till förhindrande eller undanröjande av sådana väsentliga rubbningar i samhällsekonomin som särskilt drabbar landskapet, samt2) för täckande av sådana kostnader som föranleds av naturkatastrof, kärnkraftsolycka, oljeutsläpp eller någon annan därmed jämförbar händelse, om inte landskapet skäligen bör bära kostnaderna”.Det är den andra punkten som LR öppnar för att använda och begära stöd för från Finland.– Jag tycker vi har goda skäl att öppna för att söka ett särskilt bidrag. Det handlar inte om att vi går med mössan i hand till Finland, paragrafen står ju där i självstyrelselagen, säger Mats Perämaa.NaturkatastrofHan menar att stormen mycket väl kan räknas som en naturkatastrof, och därmed skulle Åland vara berättigat till ett särskilt bidrag. Däremot kan det ta tid innan en ansökan lämnas in.– Ansökan ska lämnas in senast det andra året efter det inträffade, vilket innebär att vi har hela 2020 på oss.Finansministern säger att det kommer ta tid innan skogsnäringen och Ålands elandelslag kan slå fast hur mycket skadorna efter stormen betyder i reda pengar.– Man har ju från skogsnäringen sagt att rotvältor kan komma att ligga i ett år, och ännu har vi inga äskanden om stöd från företag.– Men om vi får en lönsamhetsproblematik som varar i decennier för skogsnäringen, och det kostar jättemycket att reparera elnätet vilket ger en högre elräkning, finns skäl att göra en ansökan.EU-reglerLR måste också reda ut hur ett bidrag från staten kan komma företagare till godo. EU har tydliga regler för att inte eventuella bidrag ska bli oskälig konkurrens.– Självstyrelselagen skrevs före EU–inträdet, i dagens läge är det väldigt reglerat hur man får ge stöd till företag. Så det gäller att få ihop det. Men det ingår i bedömningen om vi beslutar oss för att skicka in en ansökan. Jag utesluter inte på något sätt att vi gör det, säger Mats Perämaa.– Men vi måste ha belägg för omfattningen innan vi kan göra det.

Jonas Bladh