Den svåra torkan har dominerat nyhetssidorna den senaste tiden och under gårdagen samlades landskapsregeringen och stora delar av branschen för att diskutera situationen. Som Ålandstidingen tidigare berättat är läget som allvarligast för de djuruppfödare som i vinter inte kommer att ha något foder till sina djur om inte läget förändras omgående.
– Vi gick igenom situationen och kartlade hur det är för olika inriktningar och man kan konstatera att det är ett otroligt allvarligt och svårt läge vi befinner oss i. Det måste hanteras både akut och på längre sikt, säger Camilla Gunell.
Hon säger att det i dagsläget är svårt att greppa vad de facto innebär i följdverkningar om det inte regnar på två veckor.
– Vi försökte konkludera situationen så gott det går. De långsiktiga åtgärderna ska vi återkomma till i höst. Vi måste ha bättre beredskap för den här typen av värme och torka. Vi kommer bland annat att återkomma till strategier för vatteshushållning och bevattning.
Två beredningsgrupper
Det krismötet med omedelbar verkan fattade beslut om var att tillsätta två beredningsgrupper. En för att utreda fodersituationen och bedöma potentialen, behovet och importmöjligheter. Den andra för att titta närmare på bevattningssituationen, läget i de olika vattentäkterna och vilka möjligheter det finns för uttag.
– Vi ska göra allt vi kan för att rädda årets skördar men inte på ett sådant sätt att det får bestående skador på sjöar eller vallområden som vi har värnat om i många år.
Beredningsgrupperna ska fram till och med slutet på nästa vecka titta på olika lösningar och presentera en analys så fort som möjligt.
– De tittar på siffror och bedömer de konkreta behoven så att landskapsregeringen sedan kan ta ställning.
I dag finns ett tiotal sjöar med tillstånd för att användes till bevattning.
– Men de närmar sig uttorkningsnivåer. Beredningsgruppen ska omgående gå igenom nivåerna i täckterna så att vi vet hur det ser ut. Vi måste även bedöma vilka risker som finns med att ta ut mera än vad dagens tillstånd ger möjlighet till.
– Vi kan inte förstöra eviga värden som till exempel en sjö. Det är att gå för långt. Det gäller att göra bedömningar men det är inte lätt. Vi måste också titta på i vilket utsträckning det går att använda sjövatten och alternativa täckter. Vi måste utreda alla alternativ och inte bara köra på i gamla spår.
Förlorat miljonbelopp
Camilla Gunell säger att det viktigaste i nuläget är att få ett grepp om situationen med fodret och bevattningen.
– Ska det importeras nu behöver vi veta volym och pris och där måste man antagligen agera ganska snabbt för att få hem det som krävs. Men vi vet inte. Det kan börja regna igen och då kan vi få en tredje skörd.
Om landskapsregeringen kommer att gå in med stöd för att hjälpa jordbruket hantera situationen kan hon inte svara på i nuläget.
– Vad gäller ekonomiska krispaket, frågor, eventuella landskapsgarantier och skördeersättningar kommer vi att diskutera det politiskt nästa vecka och sedan komma med ett besked även fast vi egentligen har tilläggsmöjligheter i budgeten först i september. Jag kan inte ge några besked i nuläget.
Hon uppskattar att de förluster som det åländska jordbruket lider på grund av torkan är i miljonklassen.
– Att stora värden går förlorade är uppenbart. Det här är en situation som de åländska jordbruket verkligen inte behövde. De har redan varit flera tuffa år ekonomiskt för branschen.
All hjälp behövs
Enligt nuvarande prognoser är inget regn att räkna med den kommande veckan och Camilla Gunell säger att det är upp till alla att hjälpa varandra.
– Från myndighetshåll ska vi hjälpa till med det vi kan men det är jordbrukarna själva som kan sin verksamhet bäst. Alla behöver samarbeta så gott det går och från konsumenternas håll behöver vi stöda lokalt, särskilt om det blir ett överskott att kött i butikerna i höst.
Hon säger att den situation som uppstått är force majeure på alla sätt och vis – och att vi måste ställa in oss på att klimatet kommer att bete sig på samma sätt även i framtiden.
– Vi såg en väldigt regnsjuk höst och nu ser vi en lång torrperiod. Vi måste bli bättre rustade för att klara av ett klimat som beter sig på ett nytt sätt.
Är du optimistisk till att den här situationen går att rädda i år?
– Optimistisk är kanske inte rätt ord. Alla måste lägga manken till och göra vad de kan i ett svårt läge.
Producentförbundets vd Henry Lindström säger att mötet var ett steg i rätt riktning.
– Jag tycker att det var ett effektivt möte. Vi gick igenom produktionsgrenarna och alla som närvarade blev ganska tagna av situationen som finns på många håll.

Kevin Eriksson