Vilka kriterier måste uppfyllas för att ta i bruk beredskapslagen?

– Först måste undantagstillstånd utlysas, vilket görs av regeringen och republikens president. Det måste också vara grundligt motiverat varför nuvarande lagstiftning inte räcker till.

Sätts hela beredskapslagen i kraft i så fall?

– Nej, det är en vanlig missuppfattning, man väljer helt enkelt vilka paragrafer man överväger att sätta i kraft, och motiverar behovet av dem var för sig. Sedan utfärdar man en förordning som riksdagen har skyldighet att granska. Skulle riksdagen bedöma att de inte är grundligt nog motiverade kan de upphäva förordningen.

Nu är det paragraferna 86 och 88 som diskuteras, vad innebär dessa för ålänningarnas vardag?

– Egentligen inget alls. Paragraferna tryggar social- och hälsovårdens funktioner och möjliggör bland annat att sjukhus kan flytta personal mellan avdelningarna samt att man kan frångå ickebrådskande vård som inte är livsviktig. Exempelvis kan en knäoperation flyttas fram trots att det finns en vårdgaranti – det låter alltså mer dramatiskt med beredskapslagen än det är i det här fallet.

Man tog således i bruk betydligt fler paragrafer när beredskapslagen gällde 2020?

– Ja, det var betydligt fler paragrafer i bruk då. Då stängde man ju även restauranger och ordnade distansundervisning med hjälp av beredskapslagen. Man förbjöd även möjligheten att exportera läkemedel samt begränsade hur mycket läkemedel privatpersoner kunde köpa på en och samma gång.

Hur sannolikt ser du det som att beredskapslagen träder i kraft den här gången?

– Jag tror nog att det är regeringens målsättning att inte ta den i bruk nu. Regeringens coronagrupp höll möte i fredags och hittills har de inte fattat några sådana beslut. Dessutom talade jag, på fredagen, med diagnostikchefen vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt där behovet av de här paragraferna borde märkas först av alla – och enligt honom finns det inget sådant behov i nuläget.