Landskapsregeringen (LR) har i sin första tilläggsbudget för 2022, som klubbas av lagtinget i dag, avsatt medel för att dels utöka åldersspannet för de som ska omfattas av screening för bröstcancer, så kallad mammografi, från 50–69 år till 40–74.

Dessutom vill LR att ÅHS ska starta en så kallad lågtröskelmottagning för barn och unga upp till 18 år. Den ska bredda utbudet inom psykiatrin och skapa en verksamhet som inte kräver remiss.

Totalt avsätter LR 100.000 euro för de två projekten under innevarande år.

Inom ÅHS har det dock rests varningsflaggor kring om och hur man har möjlighet att förverkliga den politiska beställningen.

– Vi ska förverkliga det politikerna bestämmer, så ser verkligheten ut, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Jeanette Pajunen.

Förlorat en läkare

Problemet är att ÅHS har personalbrist inom båda områdena.

– Sedan en utökad mammografi diskuterades första gången har vår verklighet förändrats. Det är inte så hemskt gott om radiologer till exempel, och det är ett exempel på saker man kanske inte ser från det politiska hållet.

ÅHS har tappat en röntgenläkare, och en utökad mammografi skulle öka antalet undersökningar från dagens cirka 2.000 per år till runt 3.500.

– Vi är lösningsorienterade och får fundera på de flöden vi har i dag, om man kan justera resurserna eller om det finns andra typer av radiologiska bedömningar man kan ta hjälp av, säger biträdande chefläkare Jun Nagamori.

Finns det en risk att ni måste dra ned på andra verksamheter som kräver röntgen?

– Vi får titta på vad vi prioriterar.

Akut bemanningskris

När det gäller en lågtröskelmottagning inom psykiatrin för de under 18 år säger såväl Jeanette Pajunen som Jun Nagamori att det behövs. Men de skulle gärna se ett bredare grepp innan man sätter igång en del av den tilltänkta helhet som också omfattar planer på en ungdomsmottagning och eventuellt ett familjecenter.

Varför är det ett problem att starta lågtröskelmottagningen först, och sedan göra det andra?

– Vi har ett stort bemanningsproblem i dag. Vi saknar en barnrådgivningspsykolog, först nu har vi fyllt platserna för skolpsykologer och Bup (Barn och ungdomspsykiatriska mottagningen) har en akut bemanningskris. Absolut är det jättefint att politikerna ser behovet och svårigheterna, men mitt fokus ligger på att få de strukturer vi har att fungera på ett optimalt sätt men också att bygga upp samarbetsmodellerna med socialtjänsten, säger Jun Nagamori.

– När man har en verksamhet som är etablerad är det svårt att rubba sådana cirklar, då är det bättre att man tänker igenom det ordentligt först, så att alla är med, säger Jeanette Pajunen.

Hellre övergripande

Båda ÅHS-cheferna säger att man nu kommer att arbeta fram förslag på hur den politiska beställningen ska förverkligas till ÅHS styrelse.

Hur detaljerad och operativ tycker ni att en politisk beställning ska vara?

– Jag skulle hellre jobba så att vi får ett övergripande uppdrag hellre än ett specifikt som väcker motstånd från verksamheten som tycker att det finns smartare sätt, säger Jeanette Pajunen.

ÅHS har ett sparkkrav om fyra miljoner euro för åren 2022–2024. Hur påverkas arbetet att hitta de inbesparingarna av att det kommer nya projekt som dessa?

– Det blir fler projekt som ska hanteras i rask takt, men det är vi vana vid. Men det är klart att nu prioriteras två områden, i ett senare skede ska politikerna bestämma vilka verksamheter som ska prioriteras ned. Vi verkställer det här nu, men sedan får politikerna besluta vilka verksamheter som får gå på sparlåga och vilka som behöver avslutas helt och hållet. Vi kommer inte att kunna smygspara och inte spara så att det går obemärkt förbi, det har jag sagt från första början, säger Jeanette Pajunen.