Eftersom lillstugan med den värdefulla Steinwayflygeln stod i Sviby tvingades Räddningsverket i Mariehamn vänta 12 minuter innan de ryckte ut till branden. Orsak: Jomala FBK har första tjing.
BRAND Det ska sägas direkt. Jomala FBK gjorde veterligen allt rätt när stjärnpianisten Vladimir Shafranovs pianostudio brann ner till grunden i måndags.
Ändå visar händelsen på nytt det, för en utomstående, obegripliga i uppdelningen mellan Mariehamns stads räddningsverk och de frivilliga brandkårerna - den här gången Jomala FBK.
Ålandstidningen kan i dag avslöja att frustrationen är stor inom räddningsverket efter att på nytt ha tvingats sitta stilla och vänta på begäran om hjälp.
Varje minut räknas
En källa med insyn berättar att det i måndags dröjde 12 minuter innan de fem anställda vid räddningsverket fick klartecken att ge sig iväg till branden i Sviby.
De kom fram till den övertända lillstugan 19 minuter efter larmet. Hade de kunnat starta direkt hade de varit på plats inom 8 minuter.
Detta kan te sig småaktigt men när elden är lös räknas varje minut. Räddningsverket ska vara iväg inom en minut efter larmet. De frivilliga brandkårerna är inte mycket sämre men kan sällan garantera en lika snabb utryckning. Folk kan vara på jobb eller ligga och sova eller annars inte vara anträffbara.
Ett fel i systemet
När alarmcentralen fick larmet om branden i Sviby var klockan 12.33. Jomala FBK var snabbt på plats men Räddningsverket i Mariehamn fick dra iväg först efter 12 minuters väntan.
Den här gången stod inte människoliv på spel, skulle det visa sig. En annan gång kan det vara annorlunda.
Om larmet går vid Sparhallen, Kantarellen, Rundbergs såg eller De gamlas hem kan det bokstavligen handla om sekunder. Ändå kallas Räddningsverket inte automatiskt in.
Trots att det säger sig självt att en bemannad station hinner före en frivillig.
Problemet är inget som ska lastas någon enskild. Det handlar rätt och slätt om hur systemet är uppbyggt i stadens räddningsverk och de frivilliga kårerna.
-Detta måste redas ut. Man kan bara inte riskera människoliv genom att låta bli att larma den som är snabbast på plats, säger en källa till Ålandstidningen.
Borde lösas snabbt
Enligt Ålandstidningens uppgifter råder ungefär samma situation i både Finland och Sverige när det gäller brandkårer och räddningsverk. Men där finns besked.
Där har man lagt prestigen åt sidan och förhandlat fram en lösning.
Det är något som med det snaraste borde åtgärdas även på Åland, tycker flera källor.
Den här gången hade kanske inte Räddningsverkets insats gjort någon skillnad, säkert får vi aldrig veta. Men det visar igen på det bristande samarbetet mellan Mariehamns stad och landskommunerna.
Det är långt ifrån första gången. Allt som oftast inträffar liknande bräder utanför stadsgränsen.
Och ibland är det åt andra hållet.
Vid fjolårets stora översvämning valde Mariehamns stad och Räddningsverket av lite oklara skäl att inte ta in ledig pumpkapacitet från Jomala FBK.
Då vara upprördheten stor i Jomala medan Räddningsverket ansåg att hjälpen aldrig riktigt behövdes.

Ålandstidningen