”Framtiden får utvisa”

Caroline Eriksson, vd vid Mäklarhuset:

– Generellt sett är konkurrens positivt. Alla måste vara seriösa och ha ett underlag för att det ska bli en bra bransch i förlängningen. Den åländska marknaden är liten och begränsad. Nackdelen är om det leder till att det blir en dålig produkt, att det blir splittrat och dålig lönsamhet för alla – det är inte bra. 

– Vi har fullt upp med att göra vårt bästa och fortsättningsvis utveckla vårt erbjudande till kunderna. Man kan inte spekulera i vad som kommer att hända, det är upp till alla och envar att visa. Framtiden får utvisa.

”Fördelningen kommer att förändra sig”

Jacob Saurén, fastighetsmäklare vid Aktia fastighetsförmedling:

– Under en ganska lång tid har branschen varit oförändrad, några få aktörer har i huvudsak erbjudit samma tjänster. Nu har fler mäklare riktat in sig på särskilda områden. Man försöker särskilja sig lite, särskilt de nya. 

– Kakan kommer vara mer eller mindre lika stor, människor kommer inte sälja mer bara för att det finns fler mäklare. Man kan utgå från att marknadsandelarna och fördelningen kommer att förändra sig lite. Man får se i det långa loppet hur det kommer att gå ihop. Jag tror det är för tidigt att dra slutsatser om vad som kommer att hända. 

”Svårt att tänka mig att det kan fortsätta så här”

Sven-Olof Karlsson, vd vid Fastighetsbyrå Karlsson:

– Vi har inte haft den här situationen på Åland tidigare, det har funnits ett par mäklare men successivt har det ökat. Nya aktörer upptäcker en lukrativ bransch och försöker slå sig in, följden blir överetablering och leder till slut till utslagningar. Det är ett fritt samhälle och kan inte förbjudas. Jag tror att de som är uthålliga och har bra renommé kommer att klara sig. 

– Man ska naturligtvis inte förringa konkurrens, det kan vara bra för kunderna och gör att man hålls på tårna. Men jag har svårt att tänka mig att det skulle kunna fortsätta så här. Marknaden har inte vuxit i den takten det har kommit nya mäklare. Åland är trots allt inte så stort och vi har jordförvärvsbestämmelser som gör att många objekt inte går att sälja till andra än de 30.000 invånare som har hembygdsrätt. Det finns en gräns för vad som går att göra, man kan inte trolla med knäna. 

”Behovet verkar finnas”

Johanna Wendelin-Dahlbom, driver företaget Struktura design:

– Jag jobbar sedan tidigare med inredningsplanering och byggprojekt och kommer nu att börja kombinera det med försäljning av bostäder. Det är mer snävt och riktat mot nyproduktionsbyggnationer som jag är engagerad i, jag kommer inte att arbeta som renodlad fastighetsmäklare i nuläget.

– Tidigare var det nästan lite för få mäklare, nu är det jättemånga. Men samtidigt verkar behovet finnas, det verkar finnas mer till salu på Åland. Jag tror också att skillnaden är att folk säljer via fastighetsmäklare i högre grad än tidigare. Jag upplever att det är färre privata försäljningar nu än för tjugo år sedan, det gör att det kanske finns utrymme för fler. Det visar sig. 

”Kan ske på bekostnad av spetskompetensen”

Tomas Lyyski, vd vid Lyyski fastigheter:

– Det har dykt upp nya aktörer på ganska kort tid. Det är lite för tidigt att hinna analysera vad det innebär. Det återstår att se.

– En positiv effekt skulle vara om fler får upp blicken för Åland och det marknadsförs som destination och boplats. Men om det blir för stor bredd i en bransch är risken att det kan ske på bekostnad av spetskompetensen. Kunden behöver god vägledning i en av livets största affärer, då krävs det erfarenhet och kompetens. Men det är stora och svåra frågor, det kommer säkert finnas anledning att återkomma.

”Kommer bli tuffare tider för alla”

Markus Fellman, vd vid Fastighetskonsult:

– Fördelarna för säljarna är att de får ett större urval av mäklare att välja på och att konkurrensen ökar mellan mäklarna. Nackdelen för de nya fastighetsmäklarna som ska ta sig in på marknaden är att det är kostsamt att starta upp verksamheten och att det normalt tar tid att bygga upp och skapa ett förtroende.

– Det kommer nya mäklarföretag lite nu och då och sen brukar några försvinna inom ett par år. Just nu är det fler än vanligt som startat upp verksamheter i landskapet så det är självklart att det kommer att bli tuffare tider för alla verksamma mäklare. Jag bedömer att det finns utrymme för cirka tre mäklarföretag som bedriver heltidsverksamhet inom fastighetsmäkling i landskapet.

”Blir en bra konkurrens”

Bosse Segerström, delägare i 3 partners:

– Även om det kommer nya firmor betyder det inte alltid att det är fler nya mäklare totalt sett som jobbar i branschen. Om man till exempel tittar på oss som jobbar på 3 partners så har två av oss tidigare varit verksamma inom andra fastighetsmäklarföretag. Samma sak ser jag hos ett av de andra mer nyetablerade företagen. 

– Det blir en bra konkurrens och vi konkurrerar på lika villkor. För vår del känner vi oss trygga, vi står också på fler ben än enbart mäklarbenet. 

”Negativt för lönsamheten om arvodena pressas”

Karl-Gustav Falkenbergh, ansvarig föreståndare vid Areal fastighetsbyrå:

”I samband med att den förnyade lagstiftningen trädde i kraft blev det även möjligt för de som avlagt rikssvensk mäklarexamen att registrera fastighetsmäklarverksamhet i landskapet. Så var inte fallet under den tidigare lagstiftningen. I sammanhanget noteras att landskapsregeringen vid förordande av registrering av fastighetsmäklarföretag i vissa fall tolkat lagstiftningen tämligen liberalt, moderat formulerat. 

Ökad konkurrens kan till viss del verka stimulerande för vardera mäklarföretag. För det enskilda mäklarföretaget kan det ökade antalet mäklare innebära färre antal uppdrag per år, samt eventuellt reducerad provision per uppdrag. Det bör i sammanhanget framhållas att mäklararvodena på Åland är förhållandevis låga i jämförelse med riket i övrigt. För det fall att arvodena pressas ytterligare, inverkar detta negativt för lönsamheten inom mäklarbranschen. Jag bedömer att utrymmet för att ytterligare pressa ned mäklararvodena är mycket begränsat.”