I Ålands statistik- och utredningsbyrås (Åsub) nya statistik över grundskolorna har det skett en förändring när det gäller elevernas modersmål. 
Tidigare har finska varit näst största modersmål efter svenska. Men den här hösten är rumänska för första gången näst största modersmål bland eleverna. 
– 58 elever har rumänska som modersmål och 51 har finska. Även de med lettiska som modersmål uppgår till 51 elever, säger Jakob Sällström, statistiker på Åsub.
– Sedan 2012 har antalet elever i grundskolan med rumänska som modersmål legat relativt nära de som har finska, även om storleken på differensen mellan språken har varierat något från år till år.
Nästan tolv procent av alla elever i grundskolan har ett annat modersmål än svenska, i jämförelse med hösten 2010 är det en tredubbling.
Rekordmånga elever
Drygt 3.000 elever är inskrivna i den åländska grundskolan hösten 2020, så många har det inte varit sedan en kortare period i mitten av 2000-talet. Antalet elever har ökat stadigt sedan 2016, det beror i huvudsak på ett eleverna i Mariehamn, Lemland och Finström blivit fler.
Åsub har också tittat på högstadielevernas vitsord under läsåret 2019–2020. Vanligast är det med svaga vitsord i matematik, kemi och biologi. Andelen svaga vitsord är större bland pojkarna än flickorna.
Nästan en fjärdedel av eleverna får planerat stöd i någon form, specialpedagogiskt eller mångprofessionellt. Generellt är det fler pojkar än flickor som får stöd.
Hemundervisning ökar
Åsubs rapport visar också att barn med hemundervisning fortsätter att öka och når i höst över 80 elever, jämfört med 2012 då det nådde åtta barn. Majoriteten av de som får hemundervisning är födda i Sverige.
 
Eleverna stöttas av skolan – och lär sig snabbt
Rumänsktalande Andrei Pruteanu är en av de 50 elever på Övernäs skola som har ett annat modersmål än svenska. 
Som ny fick han lära sig sitt nya språk i en liten grupp och kunde successivt gå över till vanlig klass.
– Efter sex månader var jag med på nästan alla lektioner och hängde med bra, säger han.
 
På Övernäs skola i Mariehamn har 50 av de 428 eleverna ett annat modersmål än svenska, berättar skolans rektor Antti Eriksson. 
De senaste tio åren har barn i grundskolan med annat modersmål tredubblats, och skolan har en plan för att stötta dem. 
– Det betyder inte att alla med annat modersmål än svenska har stöd i svenska. Men vi har en lärare och en timlärare som stöder eleverna. Någon elev kan ha initialt merparten av lektionerna i gruppen medan andra bedömts ha ett mindre behov. Alla elever har en ”storklass” som de hör till och följer då gruppens schema och ämnen. Elevens utveckling utvärderas och antalet stödtimmar justeras efter hand som kunskapen i svenska utvecklas. 
Utvecklas snabbt
Engelsktalande Amelia Mahone är nyinflyttad på Åland sedan drygt tre månader. Hon går i en vanlig sjundeklass, men tre dagar i veckan har hon lektioner i en mindre grupp med åtta elever. 
– Jag kunde lite svenska innan jag flyttade hit, men inte mycket. 
I samma grupp går Tanutar Phoomprapan, hon har thai som modersmål.
– Jag har bott på Åland i fem månader, jag talar bara lite svenska och inte så mycket engelska heller.
Att lära sig svenska är svårt, tycker klasskamraterna. 
– Det svåraste är att meningsuppbyggnaden är annorlunda. Och att veta när man ska säga en eller ett. De som pratar svenska vet instinktivt hur det ska vara, men när det inte är ditt modersmål är det inte lika självklart, säger Amelia Mahone och fortsätter: 
– Jag tror jag kommer att förstå mer om några månader, redan nu börjar det bli lättare att separera de olika orden.
Tog sex månader
Andrei Pruteanu går i nian och är inne på sitt tredje år på Övernäs skola. Han har rumänska som modersmål, och talar totalt fem språk. 
– När jag kom hit i början av sjuan gick jag i en mindre grupp där vi fokuserade på att lära oss svenska. Där gick jag i två månader. Jag minns det som en rolig tid, det var på en enkel nivå.
– Sen började jag mer och mer vara med den vanliga klassen, först i lättare ämnen som idrott, musik och bild. Efter sex månader var jag med på nästan alla lektioner och hängde med bra.
I dag har Andrei Pruteanu fem timmar i veckan tillsammans med en mindre grupp på sex elever.
– Den tiden hjälper mycket. Behöver man hjälp i andra ämnen, som till exempel historia, så kan man jobba med det i den lilla gruppen. Lärarna på skolan är snälla, de är bra på att förklara. 
Enligt Åsubs nya statistik har rumänska för första gången gått om finska som näst största modersmål bland grundskoleeleverna, och Andrei Pruteanu är inte förvånad.
– Jag märker att rumänska har blivit ett vanligt språk, jag har flera rumänsktalande kompisar. Mitt modersmål är rumänska, men jag talar också flytande italienska och umgås med vänner som pratar det. 

Linda Blix