Moa Larsson har en egen häst som hon tävlar och tränar dressyr med. Hon har den för det mesta i Sverige i och med att hon studerar där.

– Jag är med på tävlingar både hemma på Åland och i Sverige. Vi tar hem hästen över vintern och över sommaren, så vi åker med häst över gränsen minst fyra gånger per år, säger hon.

Just nu är det smidigt att ta sig mellan länderna.

– Det har gått ganska bra i och med att jag faktiskt har tävlat varje gång jag rest över gränsen. Nu när vi kom till Åland över sommaren var jag anmäld till en tävling. På vägen tillbaka har vi oftare använt oss av Traces-intyget.

Moa Larsson tror att ett obligatoriskt intyg hade försvårat resorna.

– Jag tror faktiskt att det skulle leda till att jag inte skulle ta med hästen när jag kommer tillbaka till Åland, speciellt inte över vintern när det endast gäller ett par veckor. Att lägga ner två veterinärkostnader tror jag inte att det skulle vara värt, säger hon, och fortsätter:

– Det skulle vara synd att det inte går lika lätt, men man får anpassa sig helt enkelt.

”Hade inte åkt”

Att fixa ett Traces-intyg kostar både pengar och tid.

– Processen är egentligen inte så lång, det som är svårt är att man måste göra det ett visst antal dagar innan man åker. Men det är lättare att fixa det på Åland för veterinärerna är väldigt snälla och kommer ofta ut till hästen. I Sverige är det svårare. Då måste man själv ta hästen till en klinik.

Moa Larsson tror att helgresorna från Åland för träning eller tävling med häst också kommer att minska i och med de ökade kostnaderna.

– Jag hade i alla fall inte åkt, säger hon.

Att i stället ta sig över till Finland för att tävla är inte heller en självklarhet.

– Det var några förut som gjorde det men resan blir för lång för att många ska orka med det, säger hon.