EU:s Asyl-, migrations- och integrationsfond har beviljat nästan 270.000 euro för ett treårigt projekt som ska utveckla samarbetet när det gäller immigration i allmänhet och flyktingmottagande i synnerhet. Med i projektet är landskapet, de kommuner som tagit eller ska ta emot kvotflyktingar och en rad organisationer från den tredje sektorn.
– Det gäller särskilt kvotflyktingar, men kommer säkert att ge ringeffekter för andra som flyttar till Åland, säger Helena Flöjt-Josefsson, specialsakkunnig inom integration och social hållbarhet vid landskapsregeringen.
Två personer, en projektledare och en integrationssamordnare ska anställas. Den senare ska fysiskt vara placerad vid ÅHS.
– När det kommer flyktingar ställer det nya krav på personalen att kunna möta dessa personer, det blir mångkulturella utmaningar, säger Sirpa Mankinen, vårdchef på ÅHS.
Mångkulturella utmaningar
ÅHS utmaningar i integrationsarbetet är flera. Dels kan det finnas kulturskillnader i inställning till vårdapparaten, dels handlar det om språksvårigheter. Men också att ställa rätt diagnos. Sirpa Mankinen hoppas att integrationssamordnaren kan hjälpa till.
– För oss handlar det om att på rätt sätt kartlägga behov och rikta insatserna. Om det blir fel kan det blockera möjligheterna att människor söker vård.
Kommunerna i samarbetet har olika grad av erfarenhet av flyktingmottagande. I Sund tog man i fjol emot en familj, och kommundirektör Jens Andersén har redan sett vad gruppen av organisationer kan göra tillsammans.
– Kommunen har huvudansvaret och våra socialarbetare har den dagliga kontakten. Men vi har sett att den här gruppen har gjort mycket. Med det här projektet kan vi få en kompetenshöjning genom till exempel föreläsningar.
Mariehamns stad tog emot en grupp kvotflyktingar redan 2015, och planerar för en till under det här året. Ulrika Holmlund, socialarbetare i staden, säger att hon hoppas att samarbetet kommer leda till hjälp för många.
– I Mariehamn har vi jättemånga inflyttare från andra delar av världen. Det här är inte bara en viss grupp som ska få hjälp, utan alla.
Har sett behovet
Medis och Röda korset är två organisationer som ofta kommer in tidigt i integrationsarbetet. Medis sköter svenskundervisningen, och Röda korset stöder med till exempel vänfamiljer för flyktingarna.
– Jag har undervisat i svenska i många år, och sett behovet av samordning. Jag ser verkligen fram mot det, säger Medis rektor Siv Ekström.
I Medis-huset finns också informationskontoret Kompassen, och där ska projektledaren sitta.
– Det är lyckat eftersom många redan finns i byggnaden, säger Helena Flöjt-Josefsson.
Röda korset spelar en speciell roll i det sociala sammanhanget när flyktingar kommer till Åland. Inte minst genom organisationens kända symbol.
– De kan ha upplevt saker vi nästan inte kan tänka oss, och då har man särskilda behov. Röda korset finns på de värst utsatta områdena i världen och många känner igen oss. Vi har märkt att vi har en viktig roll, säger Tomas Urvas, verksamhetsledare.
Dessutom har insatserna givit något tillbaka för Röda korset.
– Flera har börjat engagera sig i vår verksamhet för att ge tillbaka.
Inte uppfinna hjulet
Projektet ska bland annat anordna föreläsningar för att vidareutbilda personal i de olika medlemsorganisationerna. Dessutom planerar man för lättfattliga informationsfilmer som ska informera om samhället. En av projektledarens uppgifter blir att ha omvärldsbevakning på bra insatser som görs på andra håll.
– Det finns många bra exempel runt om i Norden. De kan vi ta hit för att läsa oss. Vi behöver inte uppfinna hjulet på nytt, säger Helena Flöjt-Josefsson.
Projektet inleddes i går och pågår till mars 2021.

Jonas Bladh