I dag, strax efter klockan 17, presenterade regeringssonderaren Juha Sipilä (C) basen för landets nya regering. Då stod det också klart att Svenska folkpartiet, SFP, för första gången sedan 1970-talet, står utanför regeringen. Juha Sipilä väljer istället att bilda regering med Samlingspartiet och Sannfinländarna.
– Min magkänsla stämde inte. Det är en besvikelse att SFP och Svenska riksdagsgruppen inte är med och det känns olustigt att se Sannfinländarna i regeringen, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström på plats i Helsingfors.
Oväntat besked
Han talade senast med Juha Sipila under onsdagen.
– Då kändes det som att det fanns en genuin vilja att SFP skulle vara med.
Forfarande en timme innan Juha Sipilä gav beskedet uppges SFP ha varit med i leken. Men Mats Löfström säger att något hände. Stämningen i luften blev plötsligt en annan.
– Vi föll precis på mållinjen. Varför det blev så vet jag inte. Vi har gjort vårt yttersta, allt vi kan.
Var det Sannfinländarna som bidrog till att SFP inte finns kvar i diskussionerna?
– Jag har inte hört något om det men det är ingen hemlighet att Timo Soini (partiordförande Sannfinnländarna reds anm) inte ville ha med SFP. ”Inga stödhjul behövs” har han sagt.
SFP:s ordförande Carl Haglund säger till Hufvudstadsbladet att att Finland nu får en mer ”konservativ, inåtvänd och främlingsfientlig regering”. Han oroas också för svenskans ställning i kommande reformer.
– De här partierna är de mest kritiska är det gäller svenskan. Det här är inget man kan glädjas över.
Ny roll
SFP får nu ta plats i oppositionsbänken. Vad det får för betydelse för Åland är för tidigt att säga, anser Löfström. Men han säger också att det för hans och för Ålands del oavsett regeringssammansättning är viktigt att upprätthålla goda relationer till regeringspartierna och till statsministern. Där har han ett bra utgångsläge, med bra kontakter till Center-gruppen.
– Jag ska göra mitt yttersta för att formalisera samarbetet med Centern ytterligare.
I dag inleds regeringsförhandlingarna.
– Jag är en evig optimist. Innerst inne finns en liten strimma av hopp att de inte ska lyckas ena sig, säger Mats Löfström.
– SFP behöver vara med som en balanserande motpart.
Annika Kullman
