Dokumentation från 1650-talet spelade nyligen avgörande roll i en rättegång i Ålands tingsrätt.
Resultatet: Äganderätten till ett område på Signilskär är landskapet Ålands, inte släktens som äger byggnaderna.
TINGSRÄTTEN Börje Carlberg och Roland Carlbergs dödsbo förlorade i förra veckan tvisten mot Ålands landskapsregering gällande 0,5-1,0 hektar mark på Signilskär i Hammarland.
Enligt Ålands tingsrätt bevisades varken att familjen Carlberg har äganderätt eller besittningsrätt till området.
I målet har flera historiska dokument åberopats som bevisning. Det äldsta är Per Brahes öppna brev från 1650 angående Signilskär. Med brevet bifölls en ansökan om åborätt, det vill säga en ärftlig besittningsrätt till annans jord.
Denna åborätt har inte omvandlats till äganderätt genom åren, enligt Ålands tingsrätt. Det har inte ens visats att åborätten övergått, anser tingsrätten. I ett led hade nämligen inte personen med åborätt några arvsberättigade släktingar. I stället fanns en fosterdotter, vars man sålde byggnaderna på Signilskär till bröderna Carlbergs föräldrar.
Onödig bevisning
Tingsrätten avfärdar även äganderätt på basis av "urminnes hävd" och påståendet om att holmen Signilskär inte skulle ingå i fastigheten Signilskär, för vilket landskapet Åland har lagfart.
Vad gäller rättegångskostnaderna yrkade båda sidor på att få dem ersatta av motparten. Landskapsregeringens kostnader för att ha anlitat Advokatbyrå Widman & Co är 22.280 euro.
Men kärandesidan behöver bara stå för 9.741 euro av den summan, fastslår Ålands tingsrätt. De behöver inte betala för onödiga utredningar, närmare bestämt bevisning om vilken lag som är tillämplig, sakkunnigvittnen som inte förordnats av domstolen och bevisning om att vissa handlingar inte påträffats i arkiv.

Anna Jakobsson