Självständighet är ingen ny tanke i grönländsk politik utan har funnits med sedan de första nationalistiska strömningarna började förekomma under 1960-talet. Nu har processen tagit steg framåt då flera partier ställt sig mer positiva till en folkomröstning i frågan. Man har gett mandat till sin regering att låta en kommission aktivera en paragraf som handlar om självständighetsprocessen.
Maria Ackrén är professor i statskunskap vid Grönlands universitet och har bott på Grönland sedan 2011. Hon är född och uppvuxen på Åland.
– När förslaget kom upp i parlamentet i våras röstades det ändå ned, man tänkte att man behövde lite mer tid innan man sätter i gång processen. Men helt klart fortsätter diskussionerna och de flesta partierna är för självständighet. Det man är lite oense om är en modell för hur det skulle se ut, säger Maria Ackrén.
Hon säger att det har saknats debatt kring det författningsförslag som en kommission tog fram om vad det konkret innehåller och vad det skulle innebära för Grönland.
Den geopolitiska situationen i Arktis skulle förändras rejält. Hur tänker man kring det?
– Grönland vill gärna vara en stark arktisk aktör. Antagligen accentueras frågan när Danmark tar över det arktiska rådets förmanskap nästa år. Grönland har orienterat sig alltmer västerut mot USA och Kanada de senaste åren sedan Ukrainakriget. Snart öppnar igen en direkt flygförbindelse mellan Grönland och Nunavut i norra Kanada, vilket är en tvåtimmars flygresa.
Hur mycket handlar självständighetssträvandena om att göra upp med det koloniala arvet?
– Visst är det en stor bit. Men samtidigt handlar det om att få bättre status i internationella sammanhang. Man har de senaste åren öppnat olika representationer utomlands, den senaste i Peking i Kina. Man talar också om att återöppna en representation i Ottawa i Kanada och sedan tidigare finns representationer i Washington, Bryssel, Reykjavik och förstås i Köpenhamn.
Har Grönland råd att bli självständigt?
– Grönland kommer fortsatt att vara beroende av något sorts ekonomiskt stöd i framtiden. Det tillskott man i dag får från Danmark är 3,6 miljarder danska kronor per år. Det täcker en stor del av självstyrelsens områden, som domstolar, en del av social- och hälsovården samt försvaret.
Maria Ackrén säger att en eventuell framtida självständighet inte handlar om att helt klippa banden till Danmark.
– Nej, många har familj i Danmark och det finns många äktenskap där en är dansk och den andra grönländsk. Länderna har en 300 år lång gemensam tradition.
Hur ställer sig Danmark till Grönlands självständighetssträvanden?
– De har varit flexibla och man försöker komma både Grönlands och Färöarnas önskemål, så länge de hålls inom ramen för Danmarks författning.
Vad tror du att en eventuell folkomröstning kommer att ge för resultat?
– Det är svårt att spekulera i, det kan bli fifty-fifty. Men visst vore det en skräll om Grönland röstade för självständighet. Det skulle kunna ge en dominoeffekt där Färöarna skulle följa efter. De här skeendena blir mycket intressanta att följa.
Vilka skulle de största utmaningarna bli om Grönland blev självständigt?
– Helt klart ekonomin och säkerhetspolitiken och hur man ska kunna försvara sitt område. Nu har man dansk militär och den amerikanska basen uppe i norr, men ett militärt samarbete, troligtvis med Nato, krävs även framöver