Det tvärvetenskapliga forskningsprojektet CoastClim är ett samarbete mellan Stockholms universitet och Helsingfors universitets Tvärminne zoologiska station och Centret för atmosfärvetenskaper (INAR). Både marinforskare och atmosfärforskare deltar i det nydanande projektet, som redan hunnit gro i några år men fortfarande växer. Projektet beskrivs stort i en artikel i Dagens Nyheter den 3 augusti.
En ledande hypotes i projektet är att havet, till exempel Östersjön, kan binda en stor mängd koldioxid i sitt bottensediment när det är friskt och har stor biologisk mångfald. Det sker med hjälp av undervattensvegetationen. En sådan process skulle göra Östersjön till en så kallad kolsänka, alltså som binder koldioxid.
Men marina miljöer kan, om de störs av övergödning, överfiske och kemikalier, i stället släppa ut växthusgaser och därmed bli en kolkälla.
Dåligt vattenutbyte
Huruvida Östersjön är en kolsänka eller en kolkälla är i dag oklart. Men uppvärmningen i Östersjön går snabbare än i större hav, eftersom det är grunt och har ett dåligt vattenutbyte, och har även tidigare konstaterade problem med övergödning. Det är därför av vikt att förstå om Östersjön fortsättningsvis kan ta hand om den globala uppvärmningen som människan orsakar.
Kuster, som de runt Östersjön, uppskattas lagra mellan fyra och tio ton koldioxid per hektar och år. Trots att kusterna utgör knappt två procent av havens totala yta, absorberar kustvattnen nästan hälften av den mängd kol som tas upp av haven. En rapport från forskningsorganet WRI visar till exempel att ostörda kustområden kan minska de årliga nettoutsläppen med 1,4 miljarder ton koldioxidekvivalenter globalt sett.
Grunda vatten i riskzonen
Alf Norkko är professor i Östersjöforskning vid Tvärminne zoologiska station och gästprofessor vid Stockholms universitets Östersjöcentrum. Han berättar för Ålandstidningen att forskningsprojektet CoastClim är banbrytande eftersom samarbetet kombinerar marin forskning med atmosfärvetenskap, två discipliner som vanligtvis hålls åtskilda.
– I ett globalt perspektiv är det ganska nytt, och det är därför unikt att vi slår ihop de två kompetenserna. Det finns mycket att reda ut vad gäller havets tillstånd i dag, och i vårt fall hur Östersjön mår.
Skärgården är framträdande i Östersjön. Tvärminne forskningsstation är belägen i Skärgårdshavet, och även Åland är av förklarliga skäl en viktig och omfattande kustmiljö på grund av de tusentals öarna och skären.
– Den största biologiska mångfalden finns i de grunda vattnen runt om i våra skärgårdar. Vi måste skydda dem för att kunna säkerställa deras förmåga att lagra kol, men också för andra ekosystemsfunktioner såsom näringsomsättningen.
Kustområdena är några av våra värdefullaste miljöer, men också känsligaste. Marina värmeböljor drabbar grunda vatten allra hårdast.
– Vi har på något sätt mest att förlora i dem, och samtidigt är det dem vi människor har den starkaste relationen till, säger Alf Norrko.
”Ny kunskap behövs snabbt”
Att förstå att klimatkrisen och det biologiska mångfaldsproblemet är ihopkopplade är av stor vikt. Redan nu forskas det i hög grad på till exempel sjögräsängar, men i CoastClim eftersträvar man att skapa en helhetsbild genom att även ta in atmosfärforskningen.
– Det är ganska krångligt att göra i kustområden, eftersom det är så varierade och komplexa miljöer. Vi måste samla data under väldigt lång tid och göra kontinuerliga mätningar av både luft och vatten, säger Alf Norkko.
Men projektet har det till trots vuxit till sig snabbt, och är fortfarande i en intensiv uppbyggnadsfas. Man rekryterar internationell forskningspersonal och bygger upp infrastrukturen som behövs för mätningarna. Tvärminne forskningsstation fyller dessutom 120 år i år, vilket också medför ett långt arv av kunskap om det marina området.
– Här finns otroligt mycket bakgrundskunskap om hur havet mår och fungerar. Det är ett unikt perspektiv att ha när man utreder till exempel återkopplingen mellan hav och atmosfär. Bara det att man för nästan 90 år sedan började mäta vattentemperaturen här på Tvärminne är oerhört värdefullt för att förstå hur miljön har förändrats och vidare tolka förändringarna.
Viktigt samarbete
Det faktum att CoastClim är ett både nordiskt och internationellt forskningssamarbete ser Alf Norkko som betydande.
– Klimat- och biodiversitetsproblemen är så komplexa. Ny kunskap behövs snabbt – vi kan inte bara luta oss tillbaka på de lagar och lärdomar vi har hittills. Eftersom vi lever kring samma hav, och här uppe i lilla Norden inte har samma resurser som de stora institutionerna i resten av Europa, är det viktigt att vi samarbetar.
