Man läser ofta om att vägglöss blir allt vanligare. Åland utgör inget undantag.

– Jag behandlar fyra till fem fall per år, tidigare var det inte alls så ofta.

Vägglöss kommer med kappsäckar från resor, men kan också sprida sig via begagnade möbler. Uffe Gustafsson menar att det är ganska lätthänt.

– Det räcker egentligen att man åker färja eller bor på hotell så kan man drabbas.

Han berättar om en näringsidkare som kontaktade honom efter att ha fått vägglöss i ett sovrum.

– Man hade burit ned de angripna sängarna i bastun och där stod de på bastulaven och värmen var påslagen. Då petade jag lite i tygkanten på sängarna och man såg tydligt hur lössen sprang omkring. Bastu tar inte kål på vägglöss. Man måste dessutom plasta in de drabbade möblerna innan man fraktar dem någon annanstans, annars kan löss falla ur medan de bärs i väg, säger Uffe Gustafsson.

Han säger att utbrottet den gången kunde isoleras till det ena rummet.

– Men jag glömmer inte en gång i Uppsala där väggarna var så angripna av vägglöss att tapeterna rörde på sig.

Skamligt

I åtta år har Uffe Gustafsson jobbat som skadedjurssanerare för Anticimex. Han lyder under svenska Anticimex för att språkkontakterna ska löpa smidigt. Samtidigt jobbar han också med olika hushållsnära tjänster.

– Här på Åland kan det vara väldigt känsligt när jag gör hembesök. Det är inte ovanligt att folk ber mig parkera flera kvarter bort, man vill inte ha min bil där det står ”Anticimex” på sin uppfart. Man är väl rädd att det ska skvallras att man har problem med skadedjur.

Varför det, det är väl ingen skam?

– Nej, det är det inte. Det enda som hjälper mot det är information och mer information och gärna på ett tidigt stadium.

Han säger att många förnekar att de har problem med skadedjur och tar kontakt i ett sent skede.

Kackerlackor

Ett annat gissel som verkar öka är kackerlackor. Det är den 10–16 millimeter stora tyska kackerlackan som är vanligast och känns igen på sina två längsgående svarta streck på den platta halsskölden.

Kackerlackan är allätare, aktiv på natten och förflyttar sig genom att springa. Den trivs på varma mörka platser i närheten av matvaror. Kackerlackor förökar sig snabbt och klarar temperaturer upp till plus 40 och ner till minus fem grader.

– Kackerlackorna är riktigt jobbiga att sanera. Hittills har jag haft två fall av dem.

Också de kommer via resor och folks resväskor hit. Men vi ska inte glömma att vi har egna skogskackerlackor och de finns överallt. Men de är inte problematiska.

– Vi sätter ut klisterfällor som de fastnar i. Lite beroende på när och vilka åtgärder man sätter in, kan man bli av med dem inom en månad om man gör rätt.

Uffe Gustafsson säger att kackerlackor ofta upplevs som obehagliga då de förstör mat och kan sprida sjukdomar.

Myror tyder på fukt

Också stockmyror, eller hästmyror som de ibland kallas, ser ut att öka.

– Det tyder på att det finns problem med fukt i trävirket om man får problem med sådana. Jag tycker vi har för bråttom i dag med att bygga, vi bygger in fukt i våra hus. Men det här problemet finns också på till exempel många stockstugor från 70- och 80-talen där man bland annat inte har haft fönsterbleck. Jag skulle säga att 80 procent av stugorna som byggdes då i dag har problem med fukt.

Möss och råttor är inga nya skadedjur, men fortsätter att vara problematiska.

– De förökar sig väldigt snabbt. Har man väl fått in dem kan ett råttpar få mellan 800 och 1.000 avkommor under ett år. Ofta kan man själv se till att inte få problem med dem genom att hålla rent och ständigt i och runt sina hus, inte ha lättillgängliga komposter och inte mata fåglar.

Uffe Gustafsson säger att det i mångt och mycket beror på välfärdssamhället att skadedjuren ökar.

– Vi reser mycket och vi kastar mycket mat. Vi har ett överflöd och sådant kan skadedjur gynnas av.

Vad är det äckligaste du varit med om?

– Det är nog kackerlackorna. Eller råttor... när de börjat jäsa i sina fällor är de inte trevliga att ta hand om.