Det tidigare lantrådet och nuvarande talmannen Veronica Thörnroos (C) svarade i gårdagens tidning på frågor om elhybriddomen och beslutet att häva avtalet med konsortiet gällande leverans av färja samt trafik i 15 år på rutten Svinö-Mellanholm.

Ett svar har väckt reaktioner. Det gäller frågan om landskapsregeringen, innan man hävde avtalet, tog i beaktande att en tjänsteman redan före valet 2019 räknat ut att skadeståndet vid ett hävande kunde bli fem till tio miljoner euro.

Veronica Thörnroos svarade i gårdens tidning att hon bara kan kommentera den process hon som lantråd varit delaktig i.

”Jag har inte deltagit i någon diskussion där juridiskt sakkunniga framfört att det kan röra sig om ett skadestånd i fem till tio miljonersklassen”, sade hon.

Enligt en artikel som publicerades i Ålandstidningen den 4 november 2019 hade dock Centerns lagtingsgrupp diskuterat juridiken kring en eventuell avbeställning av elhybridfärjan med såväl ledningsgruppen för landskapets infrastrukturavdelning som jurister från advokatbyrå Widman & Co. ”Vill landskapsregeringen häva avtalet om elhybridfärjan får man räkna med att betala skadestånd”, sade Veronica Thörnroos efter mötet.

”Cirkulerade många siffror”

Veronica Thörnroos sade också efter mötet 2019 att ingen ville sia om beloppet, men att det enligt juristerna handlade om en ganska komplicerad ekvation där man räknar ut en tilltänkt vinst på 15 år.

Vid tidpunkten i fråga hade summan fem till tio miljoner nämnts i den åländska offentligheten upprepade gånger.

Du säger nu att du inte har deltagit i en sådan diskussion med juridiskt sakkunniga?

– Visst har vi fört en diskussion. Men vi har inte diskuterat det i landskapsregeringen på det viset. Det fanns ett antal olika riskscenarier att ta ställning till.

Så du gör en distinktion mellan diskussionen i Centerns lagtingsgrupp och inom landskapsregeringen?

– Ja, det är det jag gör. Frågan har diskuterats på olika nivåer. I landskapsregeringen var det inte någon av oss som trodde på det och det fanns inget direkt råd från juristerna om att ”ta det här avtalet nu”.

Men det hade diskuterats juridiskt?

– Ja, på olika nivåer. Men inte i samband med den avgörande diskussionen i landskapsregeringen. Och det cirkulerade hur många siffror som helst.

”Pest eller kolera”

Juristerna sade 2019 att landskapsregeringen får räkna med att betala skadestånd och att beloppet kan bli den tilltänkta vinsten på 15 år. Hur stor summa räknade ni med när ni sa upp avtalet?

– Vi räknade inte med någon summa. Däremot räknade vi med vad det skulle ha kostat om vi ingått avtalet. Då skulle vi ha fått en färja som skulle gå mellan Svinö och Mellanholm. Men där fanns ingen hamn, ingen bro, inget miljötillstånd och ingen elektrifiering. Det skulle ha tagit några år innan färjan kunde sättas i trafik på den linjen, samtidigt som det inte gick att sätt in den på andra linjer.

– Kostnaden för Föglötrafiken är cirka tre miljoner per år. Det var det som låg i vågskålen. Jag tror inte att någon av oss föreställde oss att skadeståndet skulle bli så stort.

Med det ingångna avtalet skulle Finferries vinstmarginal ha blivit 17 procent, säger hon. Men det kände inte landskapsregeringen till.

– Vi hade svårt att föreställa oss att ett statligt bolag som Finferries hade en vinstmarginal på 17 procent. Det är få bolag som har det.

Du säger att ni inte tänkte att skadeståndet skulle bli så högt. Men summan fem till tio miljoner hade förekommit tidigare.

–Jo, men å andra sidan hade vi fått en färja som inte hade gått att flytta.

Varför skulle den ha behövt flyttas?

– Eftersom vi inte hade haft någon hamn att trafikera till. Den hade fått ligga i ett antal år utan att tas i bruk. Det låg i den ena vågskålen. I den andra vågskålen fanns en hävning av avtalet. Det var det vi valde mellan. Det var en fråga om pest eller kolera.

”Har säkert figurerat”

I intervjun i gårdagens tidning säger Veronica Thörnroos att både interna och externa juridiskt sakkunniga gjorde bedömningen att det fanns starka argument för att få till en förändring.

Tycker du att landskapsregeringen fick dåliga råd av sina jurister i det här ärendet?

– Nej, det är fel att säga att vi fick dåliga råd. De var tydliga med att vi med största sannolikhet kommer att åka på ett skadestånd. Men storleken var inte klar. Det var svårt att förstå att vinstmarginalen var 17 procent.

Hade det gått att kolla upp?

– Nej, inte fick vi den informationen. När de lägger ett bud får vi en summa. Vi kan inte gå in och fråga ”hur mycket vinst var det här?”

– Vi visste via boksluten att Finferries vinst låg inom 15–20 procent. Men vi visste också att Ansgars vinst var marginell. Och Finferries äger 50 procent av Ansgar.

Så ni tittade på den saken?

– Ja, vi visste ungefär hur vinsterna låg. Därför kunde vi inte tro att vinstmarginalen skulle vara vad den var.

Vad tänkte du om summan fem till tio miljoner?

– Den har säkert figurerat. Men som sagt, det var ingen absolut siffra, utan en indikation. Den kunde också bli avsevärt lägre och en färja som inte kan tas i bruk kostar också.

Borde landskapsregeringen ha utrett beloppet och riskerna med en process noggrannare?

– Ja, med facit i hand borde vi ha gjort det.

– Jag tycker att två misstag har begåtts. Regeringen Sjögren borde inte ha fattat beslutet att beställa färjan. Och regeringen Thörnroos borde ha analyserat det noggrannare innan beslutet om att häva avtalet fattades. Jag fritar mig inget ansvar. Men vi har inte varit ensamma i de här dansen, säger Veronica Thörnroos