Det är i Skatteförvaltningens förhandsstatistik för skatteåret 2017 som de nya siffrorna presenteras. Prognosen är fortfarande preliminär men siffrorna visar att den debiterade kommunalskatten i Finland för 2017 är drygt 180 miljoner lägre jämfört med tidigare kalkyler.
Kommunerna i Finland erhåller varje år förskottsbetalningar som är baserade på prognoser om skatteintäkter från tidigare år och det siffrorna nu visar är att de utbetalda förskotten för 2017 är större än kommunernas intäkter.
– Det är skatteförvaltningen som står för kalkylerna och just nu misstänker man att det blivit ett tekniskt fel eller att man underskattat effekterna från konkurrenskraftspaketet. Men man är inte riktigt på det klara med orsakerna, säger Magnus Sandberg.
Kostsamt för Åland
Precis som för den vanlige invånarens inkomstbeskattning slutförs kalkylerna för kommunernas skatteinkomster 2017 under hösten varefter siffrorna behandlas och pengar betalas ut eller hämtas in till Skatteförvaltningen. För kommunernas del är november, och om nödvändigt december, korrigeringsmånad för eventuella felräkningar i de utbetalda kalkylerna.
– Så rättelserna av skatteåret 2017 kommer att belasta resultat för kommunerna år 2018.
Effekterna är kommunvisa men i nuläget är kalkylen att förskottet för de åländska kommunerna år 2017 borde varit cirka 91 miljoner euro.
– Det är 9 miljoner euro mindre än det förskott man fick, säger Magnus Sandberg.
Samtidigt som Magnus Sandberg förtydligar att siffrorna i nuläget endast är preliminära säger han att sommarprognoserna sällan blir bättre för kommunernas del.
– Snarare försämras de en aning till hösten.
Hård smäll
Skattesmällen slår alltså mot kommunerna under höstens korrigeringsmånader när förskotten för 2018 betalas ut. Det budgeterade resultatet för de åländska kommunerna år 2018 är -3 miljoner euro och det budgeterade årsbidraget cirka 8,1 miljoner euro.
– Storleken på rättelserna av 2017 års skatteår är således större än det sammanlagda budgeterade årsbidraget för 2018.
Magnus Sandberg tror att skattesmällen kan slå hårt mot de åländska kommunerna.
– Det handlar om vilka marginaler man har. Det finns en del variationer i hur kommunerna budgeterar sina skatteintäkter. Men sist och slutligen kokar det ner till huruvida man har reserver eller inte i kassan. Är marginalerna små kan det ställa till riktiga besvär.
Andra gången gillt
Magnus Sandberg berättar att han så fort han fick information om de nya kalkylerna gick ut med information till de åländska kommunerna.
– Vi har fått de preliminära uppgifterna, vi får se hur det blir i Jomalas fall. Det är ju inte första gången Skatteförvaltningen uppmärksammat ett fel i år, säger Jomalas kommundirektör John Eriksson.
Han säger att Jomala, via sina procentuellt stora förvärvsinkomster, är en av de kommuner som riskerar en stor skattesmäll om siffrorna stämmer.
– Lyckligtvis har vi en likviditet som tillåter det. Men det finns kommuner som har problem med likviditeten och mot dem kommer det att slå hårt.
Inga förhandsbesked
Landskapsregeringen har tidigare aviserat att man ska kompensera kommunerna för de minskade skatteinkomster som är en konsekvens av konkurrenskraftsavtalet i Finland som började gälla den 1 januari 2018.
– Så småningom har vi metodiken för det på plats, säger finansminister Mats Perämaa (Lib)
Han säger att han noterat uppgifterna från Skatteförvaltningen. Men även om det skulle visa sig att det är felberäkningar av effekterna från konkurrenskraftspaketet som nu slår mot de finländska och åländska kommunerna vill han i nuläget inte ge några förhandsbesked om vilka kompensationer som kan betalas ut.
– Vi får återkomma till det när vi har en klar bild av det hela. Det här är en fråga som kommunerna och landskapsregeringen ska diskutera i samråd.

Kevin Eriksson