Lagtinget höll i går remissdebatt om landskapsregeringens (LR) meddelande om den åländska förvaltningens fortsatta digitalisering. Näringsminister Fredrik Karlström (MSÅ) konstaterade i sin presentation att det är ett digert arbete som beskriver vad som gjorts tidigare, nuläget och behoven för framtiden.
– Målet är lyfta digitaliseringen till en ny nivå och säkerställa att ålänningarna har rätt till minst jämförbar digital utveckling och tillgänglighet som medborgarna i våra grannländer. Det är ambitiöst eftersom de här länderna är världsledande. på offentlig digital service.
Han framhöll att det nya nu är det juridiska perspektivet, medan man tidigare sett mera visionärt på digitaliseringen.
– Då har det varit tankar om mål och positiva effekter, men det strategiska grundarbetet är ogjort. Man skulle kunna säga att vi målat huset flera gånger, men att det står på ostadig grund. Nu är det lagstiftning som är vägen framåt och det kan innebära att det inte längre handlar om frivillighet, att det inte finns några valmöjligheter.
Förenkla och spara
Fredrik Karlström betonade att digitalisering inte är så mycket teknik, utan handlar om människor, standardisering, pengar och säkerhet.
– Det är inte viljan och resurserna som saknats hittills utan mera en fråga om kompetens och förankring. Därför är den parlamentariska grupp som ska tillsättas väldigt viktig. Det här kommer att ta tid och det kostar, men alternativkostnaden, att inte göra något, är betydligt högre.
Han påpekade att Åland bör lära av andra och undvika deras misstag.
– Allt behöver inte digitaliseras. Mycket fungerar redan bra, som att ringa ett samtal till en myndighet och direkt få svar av en tjänsteman. Men ålänningarna måste erbjudas ett fullskaligt digitalt medborgarskap, annars kan självstyrelsen komma att ifrågasättas.
Ingrid Zetterman (Lib) frågade hur kopplingen till verksamheterna ska se ut. Fredrik Karlström svarade att ett sätt är att förenkla processer.
– Om en ansökan innehåller 20 steg fram till betalning, kanske man kan ta bort tio och digitalisera resten för att göra förvaltningen enklare.
Katrin Sjögren (Lib) ville veta hur LR ska få ordning på Åda.
– Det är inte optimalt med delat ägande och ansvar, men regeringen är beredd att ta över, svarade näringsministern.
Ta med näringslivet
I centerns gruppanförande underströk Jesper Josefsson att det nu finns en bra grund för en stor strukturreform.
– Åda är en viktig pusselbit. De olika verksamheterna måste ha kompetens. Det gäller att decentralisera systemen och att centralisera data. Myndigheterna ska jobba med användarvänlighet så att ålänningarna kan röra sig fritt mellan förvaltningarna. Datan ska finnas där kunden är.
Han påminde om att näringslivet behöver inkluderas och att det är fråga om hela Ålands konkurrenskraft.
Obundnas Marcus Måtar höll med och framförde att huvudregeln bör vara att vända sig till privata it-företag.
– Vi har många kompetenta konsulter på Åland. Dessutom kan man se på Paf och lära sig. De har it-kostnader på 17 miljoner euro per år.
Han anser att lagtinget inte ska gå in på detaljer.
– Vi ska hantera lagstiftning och budgetering och ha ett helikopterperspektiv.
Förordar rikssystem
Meddelandet fick beröm av Nina Fellman (S), men hon vill se en prioritering och undrade om lagstiftningsresurserna räcker till.
– Får vi se nya anslag i en tilläggsbudget?
Fredrik Karlström svarade att arbetet är högt prioriterat.
– Hela förvaltningen ser det som livsnödvändigt. Därför kommer resurserna att finnas och nej, vi kan inte göra allt på en gång. Det finns det inte personal till, men det viktiga är att vi kommer i gång.
Nina Fellman efterlyste även ett snabbt inriktningsbeslut på hur Åda ska utvecklas och anser att en anslutning till de större finländska systemen är en bra lösning.
Ett av de viktigaste områdena är enligt LR social-, hälso- och sjukvården och därför förespråkar regeringen en anslutning till det finländska Kanta-systemet.
– Det gör vi även om det innebär omfattande ekonomiska, tekniska och lagstiftningsmässiga åtaganden från Ålands sida. Det blir mycket jobb med bland annat informationssäkerhet och e-arkiv, säger Fredrik Karlström.
Hot mot svenskan
Anders Eriksson varnade för att förlita sig på stora strukturer.
– Det kan bli ett hot mot självstyrelsen och vårt språk. Vad gör Åland när tjänsterna inte längre finns på svenska? Det måste klarläggas nu, säger han.
Fredrik Karlström replikerade att man måste säkra servicen genom avtal och att Åland kan bli en garant för svenskan i Finland.
Men Anders Eriksson nöjde sig inte med det.
– Tänk ett varv till. Det är Finland som gett förpliktelser för Åland. Om vi ska börja rädda svenskan i Finland, då är vi nog ute på sju famnars vatten. Vi har ju redan nu fullt upp med att få det vi har rätt till på svenska.
Liberalen Simon Påvals motsatte sig talet om hot.
– Åland ska vara ett subjekt och digitaliseringen är ett verktyg för att nå de mål som samhället ställer upp.
