Det var inga muntra ord som användes när de fem politikerna i debattpanelen beskrev svenskans ställning på Åland i dag.
Lösningen kan vara självständighet. Det sa inte bara Ålands framtids representant.
SPRÅK Frisinnad samverkan och obunden samling ordnade ett seminarium om svenskans ställning på Åland i lagtingshuset i måndags. Bjarne Lindström, direktör för Ålands statistik- och utredningsbyrå, började med att presentera rapporten "Det finska språkets ställning inom det åländska arbetslivet", som Ålandstidningen berättade om i början av mars.
Undersökningen visar bland annat att kunskaper i finska värderas lika högt, ofta högre, än kunskaper i engelska inom näringslivet. Behovet av finskakunskaper begränsar till en del rekryteringsmöjligheterna inom Åland.
När det sedan är dags för paneldiskussion tar fem politiker plats på scen: de frisinnade Harriet Lindeman och Anthonio Salminen, de obundna Gun-Mari Lindholm och Danne Sundman samt Ålands framtids Harry Jansson. De börjar med att beskriva svenskans ställning på Åland i dag.
-Svenskans ställning är minst sagt miserabel och det mest skrämmande är att vi politiker inte är eniga om att den är miserabel, säger Gun-Mari Lindholm, som ser dagens situation som ett misslyckande för självstyrelsen.
"Den lätta vägen"
Harriet Lindeman håller med Gun-Mari Lindholm.
-Vi är med i ett system i ett land som håller på att bli enspråkigt finskt. Det är lätt att säga att språkkunskaper alltid är bra, och det håller jag med om, men finskan är ett maktspråk som man inte kan jämföra med tyska eller engelska, säger hon.
-Vi måste kämpa för vårt svenska språk på Åland i dag.
Harry Jansson ser en dramatisk förändring de senaste tio åren. Tjänstemännen på landskapsregeringen arbetar mer och mer på finska.
-Det finns tyvärr de i lagtingssalen här ovanför som förespråkar "den lätta vägen" - att alla ska lära sig finska. Det finns en politisk beredskap att slänga allt det vi har överbord.
Danne Sundman konstaterar att den åländska medel-Karlsson klarar sig bra på svenska hemma, på fritiden och som konsument. Den alarmerande situationen finns i arbetslivet. Han talar om "en etnisk tvättmaskin som tvättar ut den unga generationen".
"Greppa svårare områden"
Anthonio Salminen ser att svenskan är stark på de områden där Åland har egen behörighet.
Moderatorn Johan Ehn (fs) undrar: "Domedagen är nära, eller?", innan han frågar hur svenskans ställning ska stärkas.
Anthonio Salminen fortsätter på sitt tidigare spår.
-Vi behöver ha ökad självbestämmanderätt på de områden som styrs av finska system, säger han.
Harry Jansson ser som en lösning att Åland får vad han kallar en "reell autonomi" enligt färisk modell.
-Åland och Finland möts på så få områden som möjligt, bara när det gäller till exempel valuta, försvar och medborgarskap.
-Vi måste gå igenom hela självstyrelsesystemet och se vilka områden vi kan ta över för att klara svenskan på Åland.
Även de övriga i panelen vill att Ålands lagstiftningsbehörighet utökas.
-Ska vi klara ut det här måste vi börja greppa det som upplevs som svårare områden, som domstolsväsendet och skattefrågor. Ibland kanske vi borde ha blankettlagar från Sverige, säger Harriet Lindeman.
"Kan vara slutmål"
Efter att ha lyssnat på debatten kändes en följdfråga naturlig: Är inte självständighet den rimliga följden av det som sagts i kväll? Ålandstidningen ställde den till de fem panelmedlemmarna. Så här svarade de:
Harry Jansson: "Vi försöker erbjuda lösningar. Om inte den här fungerar måste vi byta inriktning till självständighet. Skulle vi få en reell autonomi enligt färisk modell skulle vi klara oss. Inom Ålands framtid tror vi inte att vi får det."
Danne Sundman: "Många saker är lika i utvecklad självstyrelse och självständighet, men den dramatik som självständighetsarbetet skapar kanske inte ger något. När vi har nått utökat självstyre får vi jämföra det med andra alternativ."
Anthonio Salminen: "På väldigt lång sikt tror jag att det kan vara ett slutmål för Åland. Men man måste vara pragmatisk. Är det svårt att få majoritet för ökad självstyrelse är det än svårare för självständighet. Man får ta steg för steg."
Gun-Mari Lindholm: "Vi går hand i hand med Ålands framtid på självstyrelsevägen. När vi kommer till självständighetsdiket får vi se om vi släpper taget. Om frågorna inte löser sig, om vi har fortsatta problem med Finland, tror jag att förståelsen för en rörelse som vill slå sig lös ökar."
Harriet Lindeman: "Nej. Fortfarande tycker jag att mycket mer självstyrelse är bäst. Länder är inte längre så viktiga - vi är del i större sammanhang. Men om det här inte fungerar kommer tanken på självständighet att finnas kvar."

Ålandstidningen