Landskapets bokslut för 2021 uppvisar en kraftig förbättring jämfört med året innan. Resultatet på sista raden blev minus 0,2 miljoner, jämfört med rekordförlusten på 50 miljoner året innan. Resultatet var därmed nio miljoner bättre än budgeterat.

– I den ursprungliga budgeten för 2021 hade vi räknat med ett underskott på 20 miljoner, men i de tilläggsbudgetar som lades under året så fick vi in över tio miljoner netto vilket förbättrade läget, förklarar Roger Höglund.

Han påpekar att budgeteringen var medvetet försiktig. Men det finns också en rad engångsposter som påverkar slutresultatet. Där ingår 23,8 miljoner i skatteinkomster, den så kallade puckeleffekten av självstyrelsens nya finansiella system, men också kostnader.

– Vi har gjort extra avskrivningar på sådant som inte längre finns, 5,6 miljoner på gamla broar som är uttjänta och projektet västra Föglö, plus en nedskrivning på tre miljoner av aktierna i Ålands Utvecklings Ab på revisorernas inrådan. Dessutom hade vi fyra miljoner i coronakostnader. När vi beaktar det här så hamnar vi på ett minus på 11,4 miljoner. Det är inte bra, men långt ifrån katastrofåret 2020.

Hinner inte med allt

Landskapets driftskostnader blev tio miljoner lägre än budgeterat, delvis till följd av större kostnadsmedvetenhet inom organisationen.

– Sedan har coronasituationen haft betydande inverkan, framför allt på resandet, men även på projekt som budgeterats men inte kommit i gång. Det är långa ledtider med planering, lagberedning och remisser innan ett förverkligande kan ske. Nu blev förverkligandegraden 95,9 procent av budget, vilket är drygt en procent lägre än normalt. En procent betyder direkt två miljoner, påpekar Roger Höglund.

Mest gläds han åt att skatteintäkterna i fjol ökade kraftigt. Jämfört med det första coronaåret var uppgången omkring 30 miljoner euro.

– Det är delvis en följd av att arbetslösheten sjunkit. Från toppen under våren hade den nästan halverats till under fem procent i november.

Bantade utgifter

Finanschef Conny Nyholm konstaterar att verksamhetsbidraget är nästan lika som året innan, men att ökade skatter och ett lägre finansnetto gör att årsbidraget förbättras väsentligt, från minus 15 till ett plus på nära 24 miljoner.

– Det nya ekonomiska systemet beräknas ge omkring tio miljoner mer per år, men vi har inget facit på det ännu. En närmare analys kan göras först efter att beskattningen för 2021 blir slutförd i höst.

Bland de större förändringarna på kostnadssidan finns ökade personalkostnader på fyra miljoner.

– Vi hade löneförhöjningar både i slutet av 2020, som fick effekt i fjol, och under fjolåret.

Överföringskostnaderna minskade med sex miljoner till följd av lägre arbetslöshetsersättningar och slopade skatteavdrag samt minskat stöd till näringslivet. Även kostnaderna för köpta tjänster minskade med sex miljoner.

– Fem miljoner av det gäller it, upphandling av skärgårdstrafik och ÅHS.

Av landskapets utgiftskaka står ÅHS för 49 procent, gymnasiet för tio procent, sjötrafiken för sju samt högskolan och polisen för fyra procent vardera.

Fler delar på kakan

I årsredovisningen för 2021 fortsätter LR att betona transparens och tydlighet.

– Vi vill öka tillgängligheten genom kortare texter och mera tabeller. Det tas även fram flera nyckeltal, säger förvaltningschef John Eriksson.

Ett nytt sådant är kostnaden per ålänning som är totalkostnaden dividerat med befolkningsantalet. För fjolåret blev kostnaden 11.651 euro per person, en liten nedgång från 2020 då den var 11.700, trots en inflation på 1,7 procent.

– Nyckeln är att befolkningen växer och det är elementärt för hela vår utveckling.

Han hänvisar även till den strategiska utvecklingsplanen där hela Åland är representerat och jobbar mot målsättningarna till 2030.

– Av de 169 åtgärder som planeras har nio procent genomfört och drygt 45 procent påbörjats. Det här är åtgärder som implementeras i den ordinarie verksamheten.

Bland åtgärderna finns diskrimineringsrapporten, integrationsprogrammet och införandet av KST.

Mera pengar på kontot

Den nuvarande situationen medför osäkerhet i hela världen, något som påverkar energipriser, inflation, arbetslöshet, material och leveranstider.

– Vi måste ta höjd för ökade kostnader i tilläggsbudgeten. Framför allt bunkern till skärgårdsfärjorna blir dyrare och det påverkar direkt resultatet för det här året, säger Roger Höglund.

Landskapets sjunkande likviditet har varit ett problem i flera år, men nu har trenden vänt.

– Våra likvida medel ökade med nära tolv miljoner i fjol. Räknar man in ÅHS och Fastighetsverket låg vi på 45,7 miljoner vid årsskiftet och per den sista mars var summan drygt 36 miljoner.