Redan för ett drygt år sedan, i december 2021 skulle EU:s visselblåsardirektiv ha varit implementerat i medlemsstaterna. Men eftersom Finland tagit lång tid på sig, och den åländska lagen är en blankettlag efter den finska, har det dröjt till nu innan lagtinget fått lagen på bordet.
Den nya lagen ska ge visselblåsare ett starkt skydd mot repressalier eller att de på annat sätt straffas för att de slår larm om oegentligheter inom den offentliga sektorn.
Lagen välkomnades av flera ledamöter i lagtinget. Rainer Juslin presenterade utskottets betänkande men kom också med en personlig reflektion kring lagen.
– Min högst personliga kommentar är att lagförslaget är en konstruktiv och bra början på en ny förvaltningskultur som rätt tillämpad kan leda till en upplevd ökad delaktighet och en positiv organisationsutveckling. Man kan också säga att förslagets indirekta och outtalade syfte är att minska korruption och kartellbildningar.
Finns en baksida
Simon Holmström (HI) och Jessy Eckerman (S) menade att lagen behövs på Åland, och påpekade att litenheten i det åländska samhället kan innebära att ytterligare skydd för uppgiftslämnare kan behövas.
– Det är självklart så att det finns många orsaker till att framhäva det goda med Åland, men vi måste också titta på baksidan. Åland behöver tjänstemän som med integritet, oberoende och mod alltid står på lagens sida och vidtar åtgärder när de bevittnar saker som är olagliga, sade Simon Holmström.
– Det kan vara problematiskt att ha en visselblåsarfunktion bara på Åland, eftersom alla känner alla. Hur vet man att den som tar emot anmälan inte är bästa kompis eller sitter i samma herrklubb som chefen? Är det så att Åland är för litet för att ha en egen sådan här organisation skulle man kunna gå tillsammans med Finland, sade Jessy Eckerman.
