Den finländska regeringen förväntas lämna sin nya redogörelse över utrikes- och säkerhetspolitiken till riksdagen senast på skärtorsdagen. I den ska regeringen klargöra sin inställning i den hett omdebatterade frågan om ett finländskt medlemskap i försvarsalliansen Nato.

När Ålandstidningen frågar de åländska lagtingsledamöterna om deras inställning till ett medlemskap i Nato blir stödet för ett medlemskap stort. Cirka 20 av de svarande 28 ledamöterna stöder ett medlemskap.

– Ja, Finland bör gå med i Natosamarbetet. På grund av det säkerhetspolitiska läge som nu råder i vår omvärld är ett medlemskap den tryggaste vägen framåt för Finland som litet land, säger Liz Mattsson (C) i sitt svar.

Några ledamöter väljer att inte ta ställning innan statsledningen sagt sitt, som vice talman Roger Nordlund (C).

– Ja, jag stöder ett finländskt Natomedlemskap om statsledningen kommer fram till att det är den långsiktigt tryggaste lösningen för Finland i det nya säkerhetspolitiska läget som nu uppstått efter 24 februari.

Även Camilla Gunell (S) väntar med att ge sitt svar, men för fram en Ålandsaspekt av frågan.

– En anslutning till Nato betyder nya utmaningar vilka vi ännu inte till fullo känner till. Jag är också mycket oroad över vad en anslutning på sikt innebär för Ålands demilitariserade och neutraliserade ställning, skriver hon.

Bestämda nej

Två ledamöter säger bestämt nej, Stellan Egeland (Ob) och Nina Fellman (S).

– Nej, absolut inte. Ytterligare en överstatlig organisation vad jag anser att demokratin behöver, säger Egeland.

– Finlands och Sveriges relativt alliansfria roller har varit till nytta. Framför allt är det inte bra att fatta så stora beslut mitt under brinnande krig, baserat på rädsla, säger Fellman.

Tage Silander (MSÅ) tvekar, men lutar åt ett ja till medlemskap.

– Tveksam, även om hysterin just nu av förklarliga skäl når nya höjder, dock förmodligen den bästa lösningen med beaktande av att ryssen förefaller vara instabilare än vanligt. Det som min tveksamhet bygger på är att vi allt mer delar in världen i goda och onda, men det är en realitet som vi får leva med.

Varierande oro

Ålandstidningen frågade också ledamöterna om hur de upplever Ålands säkerhet i det allt mer spända läge som råder i vår del av världen efter Rysslands invasion av Ukraina och debatten kring ett finländskt Natomedlemskap.

Graden av oro varierar stort mellan ledamöterna.

–  Jag kan, utifrån Rysslands totalt ofattbara och hänsynslösa krigsföring i Ukraina, där även civila män, kvinnor och barn utsätts för avskyvärda handlingar, inte helt utan rimligt tvivel utesluta att ett angrepp riktas helt oprovocerat och oavsett internationella traktat mot Åland, säger Rainer Juslin (Lib).

– Nej. Det är dock viktigt att vi tar beredskapsfrågorna på stort allvar och ser till att se om vårt hus gällande reservkraft, datasystem med mera, svarar Marcus Måtar (HI).

– Nej, Åland är en av världens absolut tryggaste platser att bo och leva på, säger Mikael Lindholm (C).

Så svarar lagtingsledamöterna

Ålandstidningen ställde två frågor till lagtingsledamöterna.
1: Bör Finland gå med i Nato?
2: Är du orolig för Ålands säkerhet i det nuvarande säkerhetsläget?
Så här svarade ledamöterna:

Stellan Egeland, Ob
1: Nej, absolut inte. För det första så är inte ytterligare en överstatlig organisation vad jag anser att demokratin behöver. Dessutom så lockas jag föga av tanken att finska unga människor ska fara till ett främmande land och offra sina liv i en väpnad konflikt som egentligen inte berör dem.
2: Det beror på vad som avses med säkerhet. Oroar jag mig för en väpnad konflikt på Åland? Nej. Oroar jag mig för att vår beredskap inför framtida kriser rörande främst energiförsörjning och alla följder det skulle ha? Ja, det gör jag verkligen.

Mikael Lindholm, C
1: Ja, Finland bör gå med i Nato med liknande förbehåll som Norge och Danmark.
2: Nej, Åland är en av världens absolut tryggaste platser att bo och leva på.

Jessy Eckerman, S
1: Frågan om Nato är mycket mångbottnad och komplex. Finlands nuvarande status i Nato är i ett PFP (Partnership for Peace). Ett medlemskap i Nato kan göra det svårare att föra en trovärdig självständig utrikespolitik. Jag är helt emot att Finland ansluter sig till en kärnvapenallians vilket för tillfället Nato till sin konstruktion är i dag. Jag följer noga med i Statsrådets försvarsredogörelser. Finlands säkerhetspolitiska värdegrund baserar sig på att all internationell verksamhet ska främja de mänskliga rättigheterna, rättsstatsprincipen, demokrati, fred, frihet, likvärdighet och jämställdhet. Målet är en stabilare, mer förutsägbar och tryggare värld. Jag litar på att vad beslutet än blir så har man i beslutet beaktat denna värdegrund.
2: Jag har varit oroad över Ålands säkerhetsläge och beredskap en längre tid. Cyberhot och hybridkrigföring pågår ständigt, polarisering, ökat misstroende och manipulering av information är ett ökat hot mot demokratin. Klimatförändringens verkningar på Ålands verksamhets- och säkerhetsmiljö, kritisk infrastruktur och försörjning av livsnödvändigheter. Ålands förmåga till självförsörjning och säkra kommunikationer när vi drabbas av bland annat långvariga och omfattande väderfenomen, miljökatastrofer eller olyckor.

Rainer Juslin, Lib
1: Ja. Finland ska ingå i alla demokratiska organisationer. Nato är en demokratisk försvarsallians. Endast Nato kan aktivt delta i försvaret av Finland genom material och stridsförband, förutsatt att Finland är medlem i organisationen, i händelse av krig.
2: Jag kan, utifrån Rysslands totalt ofattbara och hänsynslösa krigsföring i Ukraina, där även civila män, kvinnor och barn utsätts för avskyvärda handlingar, inte helt utan rimlig tvivel utesluta att ett angrepp riktas helt oprovocerat och oavsett internationella traktat mot Åland.

Mika Nordberg, MSÅ
1: Kanske det är enda alternativet.
2: Nej , men befogat att vara vaken.

Jan Salmén, C
1: Ja, enda sättet för Finland att skapa de säkerhets garantier som behövs i dagens osäkra läge i Europa. Åland måste förbli ett demilitariserat och neutraliserat område inom Nato. Uppdaterade av Ålandsavtalet efter 100 år skulle aktualisera frågan till gagn för Åland.
2: Nej.

Anders Eriksson, ÅF
1: Ja, det säkraste alternativet i det säkerhetsläge vi lever i nu.
2: Ja.

Camilla Gunell, S
1: Jag litar på att beslutsfattarna i Helsingfors på basen av den information de har fattar ett beslut som är riktigt för Finland också på lång sikt, men jag finner det uppriktigt sorgligt att den alliansfriheten nu ersätts av en kraftig militär upprustning. En anslutning till Nato betyder nya utmaningar vilka vi ännu inte till fullo känner till. Jag är också mycket oroad över vad en anslutning på sikt innebär för Ålands demilitariserade och neutraliserade ställning.
2: Nej, något direkt säkerhetshot mot Åland föreligger inte, men effekterna av Rysslands krig i Ukraina och som ett instabilt grannland påverkar oss på ett oroande sätt.

Jörgen Pettersson, C
1: Ja, Finland hör redan i dag till den västerländska demokratiska ordningen och bör försäkra sig om att så även blir fallet framledes.
2: Nej.

Wille Valve, MSÅ
1: Ja, Finland bör gå med i Nato. Säkerhetsläget i Europa har förändrats till det sämre. Finland behöver den långsiktiga säkerhet som medlemskapet i en kollektiv försvarsallians kan ge. Det är viktigt att minnas att detta är ett långsiktigt åtagande och att det innebär ömsesidighet. Vi bör sträva efter samma avtalsmodell som Norge har, det vill säga inga kärnvapen på finländsk mark eller permanent Natotruppnärvaro från andra Natoländer. Detta också för att betona att Natoanslutningen enbart handlar om garantier för fortsatt fredlig samexistens, för att få fortsätta leva i fred.
2. Nej, inte i det nuvarande säkerhetsläget. Under de kommande åren får vi dock räkna med mycket fler strategiska cyberattacker och att vårt samhälle måste göra sig mindre beroende av olja, vilket stöder både klimatmål och säkerhetspolitiska mål. Bra läge att installera brandvägg på datorn och se över hushållens energikonsumtion.

Simon Påvals, Lib
1: I det säkerhetspolitiska läget som råder är mitt svar ja. Men tanke på Rysslands aggressiva tonläge gentemot sina grannländer behöver Finland tyvärr omvärdera sina utrikespolitiska relationer.
2: Med hänvisning till mitt svar på föregående fråga känner jag en oro för det spända läget i hela Östersjöområdets säkerhetspolitiska läge inklusive Åland. Med det sagt har jag har fullt förtroende för Finlands försvarsåtaganden gentemot Ålands status.

Lars Häggblom, Ob
1: Ja tyvärr såsom läget nu är.
2: Inte orolig för väpnad konflikt, men viktigt att man från samhällets sida tillser att samhället blir mer kriståligt.

Robert Mansén, C
1: Ja.
2: Nej.

Gyrid Högman, C
1: Eftersom det säkerhetspolitiska läget dramatiskt förändrats och eftersom vårt östra grannland uppenbart är aggressivt kan en Nato-anslutning ge garanti för ett litet land som Finland. Min förhoppning är att Åland får behålla sin ställning som demilitariserat och neutraliserat område även om Finland blir/är Nato-medlem.
2: Nej, jag är inte orolig.

Nina Fellman, S
1: Nej. Att gå med i en militärallians som leds av USA är också en risktagning som avsevärt ökar spänningen i regionen, samtidigt som det ytterligare bidrar till en återgång till den gamla blockpolitiken. Finlands och Sveriges relativt alliansfria roller har varit till nytta. Framför allt är det inte bra att fatta så stora beslut mitt under brinnande krig, baserat på rädsla.
2: Nej. Försvarsmakten både i Sverige och Finland har bedömt att det inte finns ett förhöjt hot mot Finland eller Sverige just nu.

Marcus Måtar, Ob
1: Finlands långvariga neutralitetslinje har bevisligen varit framgångsrik. Ytterligare överstatlighet ser jag inte fram emot. Tyvärr har emellertid nu den ryska oförutsägbarheten lett till att ett Nato-medlemskap är rätt väg att vandra.
2: Nej. Det är dock viktigt att vi tar beredskapsfrågorna på stort allvar och ser till att se om vårt hus gällande reservkraft, datasystem med mera.

Simon Holmström, HI
1: Frågan är inte en åländsk behörighet, men oavsett vägval ska Ålands demilitarisering och neutralisering kvarstå.
2: Nej, men vi behöver vara aktsamma för hybridkrigföring.

Jesper Josefsson, C
1: Jo. Med tanke på det osäkra läget är det bra att Finland inte står själva som ett litet land. Då är det bra att vara med i ett större samarbete som Nato. Den norska modellen av Nato är att föredra. För Ålands del är det viktigt att vår status som ett demilitariserat och neutraliserat område består och inte förändras – vilket det tyder på att det inte kommer att göra.
2: Nej. Åland är inte desto mer utsatt än Finland.

Annette Bergbo, HI
1: Huruvida Finland söker medlemskap i Nato eller ej – är inte Ålands sak, inte vår behörighet. Men vad än Finland väljer att göra är det fortsättningsvis vårt viktiga ansvar och uppdrag att se till att vår demilitariserade och neutraliserade status inte rubbas.
2: Jag är inte orolig, nej, men har liksom övriga kolleger uppdaterat och besitter nu nödvändig kunskap om exempelvis hybridkrigföring och är observant i det avseendet!

Tage Silander, MSÅ
1: Tveksam, även om hysterin just nu av förklarliga skäl når nya höjder, dock förmodligen den bästa lösningen med beaktande av att ryssen förefaller vara instabilare än vanligt. Det som min tveksamhet bygger på är att vi allt mer delar in världen i goda och onda, men det är en realitet som vi får leva med.
2: Nej, jag är inte orolig.

Roger Nordlund, C
1: Ja, jag stöder ett finländskt Natomedlemskap om statsledningen kommer fram till att det är den långsiktigt tryggaste lösningen för Finland i det nya säkerhetspolitiska läget som nu uppstått efter 24 februari.
2: Nej, jag känner mig inte otrygg, men däremot illa till mods över den händelseutveckling vi nu upplever.

Katrin Sjögren, Lib
1: Jag har mycket stort förtroende för politikerna i Helsingfors i den här frågan och presidenten i synnerhet. Deras ställningstaganden över partigränserna är baserat på hårda fakta och dyrköpt erfarenhet. Inget lämnas åt slumpen och det görs allt för vår säkerhet. Det är också både gripande och imponerande med vilket resoluthet hela Baltikum agerar i ljuset av sin erfarenhet. Jag lutar allt tydligare och starkare mot ett medlemskap i Nato.
2: Nej. Finlands försvarsmakt inkluderande militär och gränsbevakning/sjöbevakning är kompetent, välutbildad och välutrustad.

Bert Häggblom, Ob
1: Med tanke på det säkerhetspolitiska läget finns i dag ingen annan möjlighet att säkerställa Finlands framtida säkerhet på ett annat sätt än att Finland ansöker om Natomedlemskap. Finland riskerar att hamna som ett land utan investeringar från omvärlden om inte säkerhetspolitiken är säkrad. På grund av att handeln med Ryssland kommer att vara obefintlig under lång tid finns i detta nu inget alternativ för Finland om konkurrenssituationen med omvärlden och välståndet i Finland ska kunna bevaras. Finland har blivit i en mycket utsatt situation på grund av kriget i Ukraina och statsledningens svängrum är mycket litet varför en Natoansökan är nödvändig för Finland.
2: Nej.

Liz Mattsson, C
1: Ja, Finland bör gå med i Natosamarbetet. På grund av det säkerhetspolitiska läge som nu råder i vår omvärld är ett medlemskap den tryggaste vägen framåt för Finland som litet land. Trots ett medlemskap önskar jag att Åland får behålla sin ställning som demilitariserat och neutraliserat område.
2: Nej, jag är inte orolig i dagsläget.

Ingrid Zetterman, Lib
1: Jag har sedan länge varit för ett finskt Natomedlemskap. Nato är ingen perfekt organisation men jag är av åsikten att vi behöver, och stärks av, multilaterala avtal.
2: Ryssland har under Putinregimen skapat allt mer instabilitet över tid. Den brutala invasionen i Ukraina och de krigsbrott som nu utförs visar hur långt den ryska ledningen är beredd att. Jag tror att vi har att vänta hybridattacker så som it-angrepp.

John Holmberg, Lib
1: Ja! Jag har varit för ett finskt Natomedlemskap redan i många år. Nato är en demokratisk allians som skulle stärka Ålands ställning. Demokratiska unioner i form av EU och Nato skapar trygghet, solidaritet och är solida plattformar för kloka beslut.
2: Nej inte säkerhetsmässigt! När en orationell diktator som Putin har makt finns dock fog till oro för alla och envar av ekonomiska orsaker. Hans orationella handlande kommer att ge global påverkan under många år. Världens demokratier och framför allt EU, kommer att stärka gemenskapen och utveckla ett oberoende av Ryssland, till priset av en ny järnridå. Kina och Indien avgör hur stark och långvarig denna järnridå blir.

Pernilla Söderlund, Lib
1: Jag är för alla slags samarbeten och svaret blir ja här.
2: Ja, men det brukar jag inte gå ut med. Tror att det finns risker att gå med i Nato, men även att inte gå med.

Torbjörn Eliasson, C
1: Ja, Finland och Sverige bör gå med i Nato.
2: Nej, jag är inte orolig för Ålands säkerhet.

Jörgen Strand, MSÅ
1: Ja, säkerhetsläget i Finland har förändrats till det sämre.
2: Nej, inte just idag men orolig för vad framtiden kan föra med sig. 

Fotnot: Johan Lindström, ÅLD, har inte besvarat frågorna.