Den 14 juni 2021 var den senaste gången Stephan Toivonen deltog i lagtingets arbete. Sedan i höstas har han varit sjukskriven, men utan att berätta varför.
Nu är han tillbaka ”i tjänst” som Åländsk demokratis enda lagtingsledamot och redo att berätta om det senaste året och sin fajt mot den cancer som upptäcktes efter en blodpropp.
– Den här presskonferensen kunde kanske ha rubriken cancer vs. Toivonen 0–1. Jag blev diagnostiserad för lymfcancer i oktober. Den skulle behandlas med sex cytostatikabehandlingar, sedan blev det också en paus eftersom jag fick covid, säger han när han möter den åländska pressen i ett aningen dunkelt konferensrum i lagtingsbyggnaden.
Sjukdomen har satt sina spår i lagtingsledamoten. Han är magrare och den tidigare långa och markerade luggen är nu formad i en betydligt kortare frisyr.
– Jag har varit med på en del teamsmöten, men det var först förra veckan som jag för första gången var med på bild. Jag ville inte visa mig, säger han med hänvisning till håravfallet som kom med den tuffa medicineringen.
Fick blodpropp
Stephan Toivonen berättar om hur han under förra våren märkte en svullnad i en lymfkörtel som höll i sig i några veckor. Men det var först när han i början av hösten drabbades av en blodpropp, en trombos, i vänstra axeln som det blev allvarligt.
– En läkare sa att det kan finnas en koppling till covidvaccineringen. Det lyssnade jag lite på eftersom jag hade debatterat det.
– Men en annan läkare sa att det kunde vara cancer som leder till trombosen. Men det ville jag inte riktigt lyssna på som ni kanske förstår. Efter en vecka så blev jag kallad till läkaren och de hade gått igenom magnetröntgen och han sa att de hade sett saker som de vill undersöka. Jag fick tid till en biopsi. I det skedet började jag märka hur det började svälla upp här på sidan, säger Toivonen och visar på området runt sin vänstra axel.
I väntan på nästa undersökning försämrades hans tillstånd.
– Jag blev sämre och var andfådd när jag låg i sängen. Då ringde jag en kompis som körde mig till akuten. Dagen efter började de med behandlingen. Jag var där då i två veckor.
Han berättar att det totalt blev 35 dygn på sjukhus för honom, som inte legat på sjukhus sedan födseln. Sjukdomen och behandlingen innebar att han tappade 25 kilo i vikt och vid ett tillfälle tappades över två liter vätska ur den ena lungan.
När du beskriver det låter det väldigt illa, hur illa var det?
– När jag var igenom det här började jag inse att det låter väldigt illa. Men man vänjer sig. Fast jag var 18 dygn i sträck på sjukhus som mest så tänkte jag varje dag att ”i övermorgon kommer jag nog ut, nog klarar jag det här”. Men jag frågade aldrig läkaren om hur stora chanserna var. Utan han sa att cancern var behandlingsbar och det var jag fine med.
– Jag visste att vet jag vad jag har så börjar jag att googla och då hittar man alltid någon med samma cancerform och en dålig story.
Tappade krafterna
Stephan Toivonen berättar att hans krafter snabbt försvann. Trots att han månaderna före sjukdomen tränat för att komma i form till en Iron man-tävling orkade han inte gå mellan sjukhuset byggnader, och fick ofta skjutsas i rullstol genom sjukhusets korridorer.
Hans lymfcancer bedömdes vara i stadie IVB.
– Cancer beskrivs i stadierna ett till fyra, och jag hade fyra. Sedan finns A som är lite bättre, och C som skalan slutar på. Det hade alltså funnits ett snäpp till, säger Stephan Toivonen.
Han valde att få sin behandling i Portugal vid ett sjukhus som är specialiserat på just cancerbehandlingar.
– Det har 2.000 anställda som bara arbetar med cancer, ÅHS har 1.000 som jobbar ”från vaggan till graven”. Jag bedömde att de kanske har mer kunskap där. Och om jag skulle få behandlingen här så skulle det bli i Åbo, och jag har ju läst att flygen inte fungerar så bra.
Friskförklarad
Ett annat skäl var att han ville hålla sin sjukdom hemlig. Han avslöjade inget för någon på Åland förutom sjukvårdspersonalen han hade kontakt med, inte ens de egna partikamraterna. I stället fick han ro i Portugal.
– Att gå femtio meter här på stan, för att söka upp en bänk att sätta sig på, och sedan gå femtio meter igen. Jag hade inte stått ut med det eftersom alla vet vem jag är.
Sedan den 6 april är han friskförklarad och numer också tillbaka i tjänst i lagtinget.
Hur känner du dig i dag?
– Jag har känningar, men jag tror ingen annan märker av det. Jag har lite domningar i fingrarna, men har inte ont.
Hur ser du på framtiden?
– Jag är på hugget. Det märkte de nog i finansutskottet.
Ingen vilja att pensionera dig?
– Nej, nej. I morgon (läs: i dag) ska vi ha ett partimöte, säger Stephan Toivonen.
– Jag brukar säga att jag samlar på upplevelser och erfarenheter, men den här vintern hade jag hellre jobbat som vanligt i lagtinget och skippat det här.
