Det saknas lämpliga boendeplatser för personer med psykiska handikapp på Åland. Det menar personal inom psykiatrin som tycker att kommunerna inte tar sitt ansvar.
Tre personer bor just nu på Grelsby sjukhus trots att de är färdigbehandlade för sina psykiska problem. Personerna skulle vara i behov av en plats på ett gruppboende eller särskilt serviceboende, men deras hemkommuner har inte lyckats placera dem.
-Det är inte bra att de är bosatta i en sjukhusmiljö, livet här är regelstyrt och inrutat. Inte en plats som är tänkt att fungera som ett permanent boende, säger Gunnar Sjöblom som är överskötare på Grelsby sjukhus.
Enligt honom har en psykiskt funktionshindrad precis som alla andra rätt till ett eget boende.
-Kommunen har ett ansvar att erbjuda lämpliga boendemöjligheter. Men i dag brister kommunerna i det ansvaret.
Byggprojekt räcker inte
Beroende på hur allvarlig funktionsstörningen är finns olika lösningar. Personer med lättare problem klarar sig fint i egen lägenhet med hjälp av hemtjänst och personliga assistenter. Redan här finns i dag problem. Även om de kommunala bostadsbolagen tar emot de sjuka är grannarna ofta kritiska, enligt Ulla Malmberg som är vice ordförande i anhörig- och patientföreningen Reseda.
-Omvärlden är tyvärr allt för fördomsfull. Personerna känner att de inte är välkomna och det skapar otrygghet och oro för en grupp som behöver trygghet.
Därför driver föreningen ett projekt för att bygga vanliga hyreslägenheter till sina medlemmar. Troligen blir det klart om ett par år.
Men projektet löser långt ifrån alla problem. När de psykiska problemen är allvarligare behövs särskilda gruppboenden med stödpersonal. När det är som svårast behövs serviceboenden som är bemannade dygnet runt. Ett sådant boende är Stiftelsehemmet i Lemland. De har åtta vårdplatser och har fem personer på kö. Hemmet har varit fullbelagt i över ett år enligt föreståndare Ulf Donner.
-Vi planerar en utbyggnad och väntar på besked om stöd från landskapsregeringen. Vi behöver ett stöd på 700.000 euro om vi ska kunna genomföra projektet.
Det skulle ge fyra nya platser, alltså färre än de personer som redan står i kö och inte tillräckligt för att fylla behoven hos målgruppen.
Vill ha specialutbildad personal
Som situationen ser ut i dag finns varken tillräckligt många platser på gruppboenden eller tillräckligt många platser på särskilt serviceboende för psykiskt funktionshindrade.
I stället förlitar sig kommunerna på mindre lyckade lösningar, enligt psykiatrin. En sådan metod är att placera personer med svårare problem på äldreboenden.
-Personalen där har inte utbildning inom psykiatri, det som behövs är fler särskilda boenden eller avdelningar med specialutbildad personal, säger Maria Sandqvist som är kurator inom psykiatrin.
Hon jobbar både med patienter på Grelsby och inom den öppna psykiatrin och ser även problem med hemtjänst för psykiskt funktionshindrade.
-Med den här gruppen är det jätteviktigt att jobba på en relation. De behöver veta vem som kommer och det kan ta en lång tid innan de vill släppa in en. Hemtjänsten klarar inte att erbjuda den servicen, det är för stor rotation på personalen. På landsbygden kan det fungera bättre, men inte i staden, säger hon.
Vill se långsiktig lösning
När ingen lämplig lösning finns hamnar inte bara patienten utan även anhöriga i kläm. Det finns fall på Åland där den psykiskt funktionshindrade har flyttat hem till sina närmaste, en situation som är väldigt tung för de anhöriga.
-Det kan vara ett alternativ att ett vuxet barn flyttar hem, men när en person har långvariga och allvarliga psykiska problem blir det fel att lasta anhöriga. Alla människor flyttar hemifrån någon gång och borde kunna ha en egen bostad med en lämplig lösning, säger Gunnar Sjöblom.
Hur kan man göra om det inte finns boendeplatser och personen har allvarliga problem?
-Ett alternativ är personliga assistenter, det kan man ha allt ifrån någon timme i veckan till dygnet runt. Men det är en dyr lösning, kommunerna borde tänka mer långsiktigt på det här.
Varför görs inte det tror du?
-Min bild är att det beror på att det finns så många kommuner på Åland. De små kommunerna möter sällan problemen och står handfallna när någon plötsligt blir sjuk. Det är egentligen bara Mariehamn som har gjort insatser på området, säger han.

Tone Nordling