Jörgen Pettersson har ett hektiskt schema under onsdagen och på eftermiddagen ett tandläkarbesök som påverkar hans talförmåga. Därför ber han att få svara på Ålandstidningens frågor per mejl.
Nu när utnämningen landat lite: vem vill du vara som talman?
– Precis den Jörgen jag varit hittills, med styrkor och brister, en vanlig ålänning som vill se möjligheter i alla lägen. Jag hoppas bli en samlande kraft och engagerande ledare med fokus på lösning snarare än problem. Jag vill göra lagtinget folkligt och tillgängligt där debatten är livlig och respektfylld. Ålands lagting består av enastående ledamöter som besitter massor av kunskap och entusiasm. Som företrädare för Åland vill jag vara närvarande där vi kan för att göra Åland och vår självstyrelse till vardag även för de större länderna.
– Jag är också medveten om frågorna kring ersättarrollen och förstår invändningarna. Jag har av mitt partis lagtingsgrupp och styrelse förts fram som talmanskandidat och det ansvaret har jag accepterat. Situationen är kanske inte idealisk men jag är redo att göra mitt bästa enligt de regler som styr lagtinget.
Vad är dina hjärtefrågor?
– Att fortsätta bygga ett samhälle som är inkluderande och modernt, förlåtande och tillåtande. Ett Åland som har plats för alla och där alla har plats att växa enligt egen förmåga, med respekt för olikheter. Jag vill se engagemang på alla plan, både när det gäller hanteringen av skattegränsen och våra alltmer ansträngda kommunala enheter. Det är också viktigt att lyfta Ålands plats i världen, vår neutralitet och demilitarisering, som exempel på fredsarbete som burit frukt. I en värld med krig är fred nödvändigt. Utmaningarna är många men möjligheterna alltid fler.
På vilket sätt kommer man att märka att just du är talman i lagtinget – finns det något förändringsarbete du vill jobba för?
– Jag vill gärna göra självstyrelsen till allas vardag och angelägenhet och måste återkomma till hur det ska gå till i verkligheten. Två dagar på jobbet är för kort startsträcka. Jag är besjälad av transparens och raka debatter hellre än maktspel och dolda agendor. Man ska också minnas att Ålands lagting är resultatet av otroliga insatser från en rätt liten personalstyrka. Jag tror inget land i världen sköts lika rationellt som Åland av Ålands lagting.
Vill skapa engagemang
Vad är lagtingets viktigaste frågor framledes?
– Först och främst att hantera det nya finanspolitiska ramverket (långtidsbudget) som ska sjösättas i vår. Det är ett nytt system för att skapa långsiktig förståelse för betydelsen av en ekonomi där inkomster och utgifter står i balans till varandra och helst lämnar ett överskott för regniga dagar. Lika viktigt är också att fortsätta skapa engagemang för självstyrelsen över hela Åland, vi kan bara ställa krav på utökad autonomi om vi har ålänningarnas stöd. Det räcker inte att några få insatta begriper vad som sker. I lagtingets uppgift ingår också att gjuta mod och framtidstro över hela Åland, att skapa engagemang för vårt landskap.
Hur ska du verka för en genomförd självstyrelserevision?
– Genom att tydliggöra allt det fantastiska som självstyrelsen gjort och gör för alla ålänningar. Vi är i en situation där många ser självstyrelsen och autonomin som ett slags självspelande piano. Det är naivt, allt som inte utvecklas stagnerar och i det läge är det nödvändigt med ett brett folkligt stöd, på Åland, för förändringar och utveckling. Vi är sexton kommuner, ett antal kommunförbund, en landskapsregering och ett lagting som ska jobba för alla ålänningar; men det finns bara ett Åland.
Vad har du för kontakter till makthavarna i Helsingfors sedan tidigare? Hur ska du jobba för att knyta nya?
– Jag har förmånen att genom presidentskapet i BSPC (Baltic Sea Parliamentary Conference) och medlemskap i Nordiska rådet och Finlands svenska folkting ha lärt känna både politiker och tjänstemän inom Utrikesministeriet och riksdagens internationella avdelning och så vidare. Som ordförande för den åländska Unesco-kommissionen har jag ett omfattande arbete med våra kolleger på Undervisningsministeriet och tack vare sjöfarten har jag gott om vänner på Traficom, ett för Åland synnerligen viktigt ministerium. Jag har också goda kontakter inom främst Svenska folkpartiet och Centern, över tid, och känner stor samhörighet med många av riksdagsledamöterna som liksom jag lider och jublar i takt med hur det går för våra fotbollslag i landets ligor.