Det visar den svenskspråkiga ungdomsbarometern som Taloustutkimus gjort på uppdrag av tankesmedjan Magma. Ungefär tio procent av de svarande i undersökningen har uppgett att de bor på Åland. Frågorna besvarades av totalt 889 svenskregistrerade ungdomar i Finland i åldern 15-19 år under våren 2022. Svarsprocenten var 18.

Psykiska ohälsan ökar, men pandemin inte bara negativ

I stort visar hela undersökningen att över hälften av de svenskspråkiga unga känner ångest inför framtiden och 62 procent håller helt eller delvis med om påståendet att Ryssland under president Putins ledning utgör ett hot för Finland. Över hälften av de unga upplever att deras skolmotivation och inlärningsmöjligheter påverkades negativt av pandemin. Ändå uppger en fjärdedel att pandemin haft en positiv inverkan på deras fritid och stärkt deras känsla av vad de klarar av.

Megatrend med många faktorer

Samtidigt fortsätter de ungas psykiska hälsa att försämras, i synnerhet bland flickorna. Det är enligt undersökningen en utveckling som inte kan förklaras enbart av pandemin eller pågående kriser. De svenskspråkiga unga uppvisar en brant nedgång i upplevelsen av att det egna livet har ett mål och en mening.

– Under de senaste decennierna har det i Finland och västvärlden skett en utveckling som ökat den psykiska belastningen för unga och samtidigt minskat på skyddsfaktorerna. Det har lett till ökad psykisk ohälsa till den grad att man kan kalla det en megatrend. Situationen har ytterligare tillspetsats av coronapandemin, konstaterar psykiater Kristian Wahlbeck, ledande sakkunnig vid MIELI och forskningsprofessor vid Institutet för hälsa och välfärd, i ett pressmeddelande.