Ett åländskt nej till Lissabonfördraget vore inget juridiskt problem, men ett olyckligt beslut för Åland och för Finland, förklarade utrikesminister Alexander Stubb (saml) efter Elisabeth Nauclérs anförande i riksdagsdebatten i onsdags.
POLITIK I onsdags debatterade riskdagen förslaget till nytt grundfördrag för EU, det så kallade Lissabonfördraget.
I sitt anförande framhöll Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér att Åland har en särställning i EU och inte går att jämföra med andra federativa stater.
-Lagstiftningsbehörigheten i Finland är delad mellan två parlament, Finlands riksdag och Ålands lagting. Det finns två jurisdiktioner, Finland och det autonoma området Åland.
Ålands speciellt
Alla de självstyrande områden i Europa som haft en möjlighet att välja om de vill gå med i unionen eller inte, har valt att stanna utanför.
-Bara ett område har valt att självmant gå in, nämligen Åland. Det finns många starka regioner som är med i EU, men de är delar av federativa stater. I federationer regleras inflytandefrågorna internt, medan i en stat med delad kompetens som i Finlands fall är detta inte möjligt.
Elisabeth Nauclér påminde att besvikelsen över EU varit stor på Åland.
-Man känner att man gett ifrån sig behörighet till unionen liksom medlemsstaterna, men inte fått någon kompensation. Ålänningarna kan inte representeras av någon annan än sig själva.
-Det går därför inte att säga att det handlar ju om en så liten folkgrupp, bara 27.000 människor.
Borde få en röst
Genom Lissabonavtalet införs den så kallade subsidiaritetskontrollen vilket stärker de nationella parlamentens roll. De förfogar över två röster, en för varje kammare, om parlamentet har två kammare.
-I frågor där Åland har lagstiftningsbehörighet borde Åland förfoga över den ena rösten på samma sätt som i federationer.
-Det är en åsikt som inte delas av rikssidan. Det sägs i propositionen att Ålands lagting måste betecknas som ett regionalt parlament, men så är naturligtvis inte fallet.
Vad gäller Åland är makten delad och lagtinget borde jämföras med ett nationellt parlament.
-Följaktligen borde Åland i de fall landskapet har lagstiftningsbehörigheten få låna den ena av Finlands röster eller i samråd med Finland forma den ena rösten om man så vill.
Kräver talesätt
Elisabeth Nauclér framhöll åter vikten av att Ålands får egen talesätt i EG-domstolen.
-Åländska myndigheter får inte framföra sina åsikter, men blir trots det tvungna att betala ersättningen om landskapet döms. Detta är ett annat exempel på ett systemfel inom EU som måste åtgärdas på sikt.
Möjligheten för Åland att delta i ministerrådet måste utvidgas. Liksom Åland bör ges möjlighet att delta i konventsarbetet vid utarbetandet av nya fördrag.
I Lissabonavtalet ingår att om en medlemsstat angrips militärt är övriga medlemsstater skyldiga att bistå. Hur det går ihop med Ålands demilitarisering måste utredas, framhöll Elisabeth Nauclér.
I Utrikesministeriet utredning sägs bara att de internationella förpliktelser som gäller för Ålands demilitarisering och neutralisering måste beaktas.
"Vore olyckligt"
Efter Elisabeths Nauclérs inlägg frågade riksdagsledamot Kimmo Kiljunen (s) utrikesminister Alexander Stubb (saml) om vad händer ifall Åland nekar till att skriva under Lissabonfördraget.
Alexander Stubb svarade att Ålands nekande inte är ett juridiskt problem, men det vore, menade han, ett olyckligt beslut för Åland, och för Finland.
Åland har varit starkt med, och Finland har försökt göra sitt bästa inför EU rörande de åländska önskemålen. Han hoppades Åland kommer till ett positivt beslut.
- Ingen vill, avrundade han, att Åland utträder ur unionen. Åland är en viktig del av Finland och unionen.
Kimmo Kiljunen frågade därefter utrikesministern om Åland nu på samma sätt som Grönland drivs till att träda ur unionen.
På det svarade Alexander Stubb nej.

Petter Lobråten