Partiordförande Camilla Gunell säger att den sloganen passar bra.

– Det är dels med betoning på ”vårt”, vilket betyder att alla här har rätt att tycka och dels tar det spjärn mot de fyra år som gått där vi anser att det inte levererats tillräckligt, säger Camilla Gunell.

Ulf Weman som bland annat sitter med i ÅHS styrelse tar upp sjukvården.

– Det viktiga är att vi har en vård som alla har råd med med fortsatt låga patientavgifter. VI ska satsa på mer friskvård så att vi kan spara på sjukvården och bygga ut primärvården. Under nästa period bör resurser sättas för att hantera psykisk ohälsa på alla nivåer.

Också käpphästen tandvård är fortfarande aktuell.

– Vi vill ta fram ett nytt tandvårdsprogram som ger fler ålänningar tillgång till offentlig tandvård, säger Ulf Weman.

Henrik Löthman som är lärare säger att även avgifterna inom socialvården bör vara så låga som möjligt.

– Samarbetet mellan KST, BUP och skolorna behöver bli bättre och vi ser gärna att ett demenscenter blir verklighet.

Socialdemokraterna vill också ha ett åtgärdsprogram för förebyggande av fattigdom. Dessutom vill man att den kommunala äldreomsorgens resurser samordnas.

Lagtingsledamot Nina Fellman betonar att skolan är den viktigaste aktören för att förebygga ökande samhällsklyftor.

– Lärare, elever och övrig personal ska ha en bra arbetsplats och studiestöd och bostadsbidrag ska vara tillräckliga. Vi vill införa utbildad läroplikt så som i Finland så att gymnasiet blir kostnadsfritt och höja statusen på yrkesutbildningen. Dessutom behövs krafttag mot mobbning, det är fortfarande ett aktuellt tema.

Framåt med kommunfrågan

Camilla Gunell säger att näringspolitiken ska satsa på full sysselsättning och att också personer med funktionsvariationer ska ha en plats på arbetsmarknaden.

– En av de största utmaningarna är brist på arbetskraft, därför är arbetskraftsinvandringen viktig. Den nordiska modellen med facken spelar en viktig roll. Vi ser en stark potential i de ekonomiska möjligheter som förutspås komma i samband med havsbaserad vindkraft och med ny digital teknik.

Nina Fellman tar upp kommunstrukturfrågan. Hon säger att man inte vill värma upp gamla förslag utan att huvudsaken är att man nu efter fyra år av stagnation kommer framåt på något vis.

– Vi vet att vägen mot färre kommuner är krånglig men det går inte att fortsätta som nu. Kriskommunlagstiftningen måste komma på plats, för det är snart verklighet för vissa kommuner. En ändrad kommunstruktur skulle spara pengar.

Kicki Blomqvist, processägare, menar att de som nu inte är villiga att arbeta för en grön omställning inom politiken måste kliva åt sidan.

– Det är nu vi måste agera och vi är beredda att ta avgörande beslut och kostnader.

Inom infrastruktursektorn har socialdemokraterna en vision för skärgårdstrafiken.

– En ny struktur för hur skärgårdstrafiken sköts och leds behövs och ett rederibolag borde inrättas. Sedan skulle en ny klimatvänlig färja införskaffas varje mandatperiod, säger lagtingsledamot Jessy Eckerman.

Man tycker man ska sluta lägga tid och pengar på orealistiska projekt och säger nej till tunnel till Föglö.

Dyrt att inte vilja förändra

Prästen Ingemar Johansson talar för att satsa mer på åländska cykelvägar.

– Det är viktigt för en grön omställning och landskapet borde ta över skötseln av cykelvägarna i stället för kommunerna.

Hur ska då dessa satsningar finansieras? Enligt Camilla Gunell handlar allt om prioriteringar.

– Penningflödet har inte stoppats upp och det nya finansieringssystemet är fördelaktigt för Åland. Vi tycker inte att Åland står på ruinens brant.

Tidigare har ni sagt att man inte borde vara så rädd för att lyfta lån, håller ni fast vid det?

– Det är inte bra att lyfta lån för att finansiera regelbundna kostnader men till investeringar är det inte fel. Sedan måste man vara sparsam och inte kasta miljoner på utredningar och skadestånd. Vi anser att det är konservatismen och förändringsoviljan som blir dyr, säger Camilla Gunell.

Nina Fellman säger att det blir fel om man bara ser till de fyraårsperioder som politiken ofta innebär.

– Faller ett barn genom skyddsnätet blir det ofta samhällskostnader för den personen livet ut. Det är livsfarligt att tänka på samhället som ett vinstdrivande företag.