Anna Dahlman och hennes son Gusten Haglöf är algobservatörer i Langnäs, Lemland. Det betyder att de en gång i veckan undersöker hur mycket blågröna alger det finns i vattnet och rapporterat det till Finlands miljöcentral (Syke) via hemsidan Järvi-Meri Wiki. Där kan sedan privatpersoner kolla algläget direkt i sin telefoner.
Anna Dahlman fick höra att man kan bli algobservatör via Rotaryklubben. På Åland finns det just nu, vad hon känner till, fem personer som mäter algläget och en sjätte är gång att ansluta sig till gänget. Observatörerna är utspridda över hela Åland, från Geta till Sottunga.
– Snart kommer vi ha en observatör i Svibyviken också. Vi ser gärna att flera intresserar sig, säger Anna Dahlman.
Miljömedvetenhet
– Jag minns att vi brukade gå och samla in sjögräsalger med jordgubbsnät när jag var liten. Det var fullt med växtligheter vid vår strand då. Efter att de anlade kommunalt avlopp till Järsö vände det helt. Det blev väldigt snabbt mycket bättre. Det tycker jag visar hur stort det mänskliga avtrycket är, säger Anna Dahlman.
Hon och Gusten Haglöf har undersökt algläget i tre somrar. Anna Dahlman har brytt sig om miljön länge och ser det här som en chans att väcka miljömedvetenheten hos sin son.
Varför tycker du det är viktigt att din son blir miljömedveten?
– Det vi gör i dag påverkar framtiden och jag vill ta hand om den värld som han ska leva i. Det är viktigt att vara medveten om miljön och miljöarbete, säger hon.
Att undersöka om det finns alger är inte svårt och alla kan göra det. Man behöver en genomskinlig behållare för att samla upp vatten. Man låter sedan behåller stå en stund. Sedan letar man efter partiklar som flyter upp till ytan. Om det gör det är det cyanobakterier i vattnet.
– Om man ser att partiklarna inte flyter upp utan rör sig på flera nivåer kan det handla om pollen eller någonting annat, säger Anna Dahlman.
Hon säger att det ofta tar ganska länge in på sommaren innan det faktiskt brukar dyka upp alger.
Gusten Haglöf brukar hjälpa till och ansvarar för temperaturmätningarna. Det behövs inte göras men det finns möjlighet att logga det också på Järvi-Meri Wiki.
– Vi mäter temperaturen och vattenståndet mest för vår egen skull, säger Anna Dahlman.
Vad tycker du om att mäta algläget?
– Jag tycker att det är kul, säger Gusten Haglöf.
Data för forskning
En gång i veckan ska algläget observeras under perioden juni till september.
– Man ska göra det någon gång mellan måndag och onsdag. Det är för att resultaten ska ge en relativt säker bild på hur algläget ser ut, säger Anna Dahlman.
Det ska alltid mätas på samma ställe så att man över en länge period ser hur läget utvecklas på just den platsen. Då kan man också se hur variabler som vattennivå och vind påverkar hur alger rör sig.
Hon berättar att siffrorna från algobservatörers tester kan användas för forskning om havets hälsotillstånd.
– Det kallas för ”citizen science”. Vanliga medborgare deltar med att samla in data som sedan kan användas för diverse forskningsprojekt, säger Anna Dahlman.
– Jag tycker det är häftigt och det visar att alla kan bidra till forskningen, fortsätter hon.
Många undrar varför det inte görs algtester via Syke vid badstränder.
– Vi gör inte tester vid badstränder. Det är Institutet för hälsa och välfärd (THL) som gör sådana tester. Syke är mer intresserad av se hur haven mår men THL jobbar för den allmänna hälsan.
Hur mycket alger brukar ni observera?
– Vi har bara observerat alger en gång sedan vi började med det här, säger Anna Dahlman.
Anna Dahlman tror på att vi som samhälle kan göra de förändringar som krävs för att rädda miljö och natur.
– Man brukar säga att det finns en fördröjning på 30 år i naturen. Om vi göra en förändring nu kommer det ta länge innan vi ser effekten så därför är det viktigt att vi börjar i tid. Jag tycker att man kan se på vissa sätt att haven mår bättre nu än vad de gjorde under 90-talet, säger Anna Dahlman.
