Allt fler larmrapporter kommer om ungas psykiska ohälsa. En av de senaste är Ungdomsbarometern som kom i höstas och som visade att särskilt åländska ungdomar mår dåligt.
Det här är den femte artikeln i en serie där Ålandstidningen belyser ämnet. Har du tips vad vi borde skriva om framöver? Hör av dig till nyheter@alandstidningen.ax.
Det är kanske lätt att tro att Folkhälsans familjerådgivning mest handlar om parterapi, men det är fel. Som namnet säger är hela familjen deras fokus. Familjen kan spela en stor roll när det kommer till ungas psykiska mående.
– Vi jobbar med uppväxten och därför ryms naturligt också barns och ungas hälsa inom vår verksamhet, säger familjerådgivare och enhetsledare Helena Wachowiak.
Familjerådgivningens tjänster produceras på uppdrag av Kommunernas socialtjänst, (KST) och det är en avgiftsfri tjänst för alla familjer med minderåriga barn. Den främsta uppgiften är att stöda en positiv utveckling hos barn och unga och stärka föräldrar i föräldraskapet. Man tar emot enskilda personer, par och familjer.
– Om det är specifikt en ungdom som mår dåligt kan vi prata med hela familjen, enskilt bara med den unga, med den unga och en förälder eller kanske med familjens syskon. Vi tar fram en konstellation som fungerar i det enskilda fallet, säger Helena Wachowiak och Maria Hajo, även hon familjerådgivare. På familjerådgivningen jobbar i dag tre anställda, den tredje är Carita Gullans.
Det är egentligen självklart att miljön som man växer upp i är mycket viktig för måendet, men det tenderar man ofta enligt Maria Hajo och Helena Wachowiak att glömma bort i dag när man pratar om ungas psykiska ohälsa.
– Allt blir så individualiserat i dag och barnet självt äger sitt mående. Men det är klart att uppväxtmiljön är jätteviktig, säger Helena Wachowiak.
– Den unga får kanske en diagnos och det är det. Men tryggheten i en människas liv är så viktig, var kommer den ifrån? Antingen finns den eller så finns den inte och beroende på vilketdera kan det spela en viktig roll. Familjen är grunden till tryggheten i ett barns liv, säger Maria Hajo.
Hitta sin föräldraroll
De poängterar att det är extra viktigt att stötta föräldrarna under tonårstiden, denna fas i barns utveckling är ofta utmanande.
– Det handlar om att vara trygg i sin roll som förälder under tiden som kan vara turbulent och att försöka hitta sig själv i sin föräldraroll, säger Maria Hajo.
– Var ska man lägga sin energi som förälder i de här lägena? Ofta kommer de här tonårsproblemen lite som en chock även för föräldrarna och så uppstår oro och bråk. Vi kan hjälpa med att hitta ett lugn som förälder och att inte rusa rätt in i nästa konflikt med den unga, säger Helena Wachowiak.
Det är inte alldeles ovanligt med föräldrar som av en eller annan orsak är utmattade eller utbrända.
– Då måste vi fråga dem hur de orkar och hur de mår, för deras mående speglar ju av sig på barnen. En utmattningsdiagnos gör en väldigt skör, säger Maria Hajo.
När klienter tar kontakt och man upplever att problemen kretsar kring en ungdom säger de att de gärna först talar med föräldrarna för att skapa sig en bild om läget och sedan gör de en bedömning om det är ett ärende som de kan ta sig an.
– Överlag ska man komma hit i god tid, innan saker har blivit till stora problem. Det är låg tröskel som gäller här. Men man ska komma ihåg att vi inte sysslar med terapi här utan rådgivning, säger de.
Hård stämning hemma
När föräldrar blir oroliga för sina barn är det många som tajtar till reglerna för dem för att uppleva att man har mer kontroll.
– Men den viktigaste faktorn för att unga ska känna trygghet är att de vill och kan vända sig till föräldrarna när det behövs. Om stämningen är hård hemma kommer ungdomarna inte att göra det. Det betyder förstås inte att man ska släppa på alla tyglar men man kan kanske i lugn och ro fundera på var man ska sätta sina gränser, säger Helena Wachowiak.
– Det är också viktigt att föräldrarna hinner sköta om sig själva i de här lägena. Den ungas frigörelse är på samma gång föräldrarnas frigörelse och det kan vara en skrämmande fas.
– Ju mer stress och kaos man har hemma, desto mindre gör man för det egna välmåendet. Det är viktigt att bryta mönster som har utvecklats utifrån oro och belastning, säger Maria Hajo.
Separationer ofta tema
Helena Wachowiak och Maria Hajo säger att ett tema som ofta kommer upp är separationer och barns och ungas mående i samband med dem.
– Man vet med säkerhet att barn mår dåligt om föräldrarna inte kan prata och kommunicera med varandra på ett bra sätt. Hos unga är det ofta högt på önskelistan att föräldrarna ska sluta prata illa om varandra och bråka. Barn och unga ser och hör det mesta, allt från varenda liten min till nyans i tonfallet, säger Helena Wackowiak.
Deras upplevelse är att det ibland kan räcka med ett till tre samtal, förstås beroende på vad saken gäller.
– Men många tycker det är väldigt skönt att få bekräftelse på att man är på rätt spår som förälder. Vi strävar efter att släppa klienterna efter ett tag och lita på att de finner sin väg och det gör också de allra flesta.
Fakta familjerådgivningen
Man kan kontakta Folkhälsans familjerådgivning
• Om du behöver stöd i föräldraskapet eller relationen mellan barn och vuxna.
• När du är bekymrad över ditt barns beteende, utveckling eller välmående.
• Om du som nybliven förälder behöver stöd.
• Då du upplever svårigheter i kommunikationen familjemedlemmar emellan.
• Vid konflikter i familjen.
• Om du överväger separation eller har separerat för att minska de negativa följderna för barnen samt för att få stöd för det gemensamma föräldraskapet.
• För stöd i relationerna med nyfamiljen med mina barn, dina barn och våra barn.
• Vid kriser i familjen.
• Folkhälsans familjerådgivning produceras på uppdrag av Kommunernas socialtjänst KST och är en avgiftsfri tjänst för alla familjer med minderåriga barn.
• Rådgivning i uppfostrings- och familjefrågor är lagstadgad verksamhet enligt socialvårdslagen
• Familjerådgivningen har cirka 250 familjer som klienter per år, totalt 450-500 klienter per år.