- Ska Åland bli ett skatteparadis? undrar högsta skattedirektören
BESKATTNING När Mirjami Laitinen åkte hem med flyget i går hade hon Åsub-utredningen om en egen åländsk beskattning i bagaget.
På frågan om hon tror att Åland kunde beskatta sig själv svarar hon:
- Varför inte? Men det är inte min sak att säga något om det och jag vill inte heller säga vad jag personligen tycker.
Hon kan inte heller säga om det vore möjligt med till exempel avvikande moms på Åland.
Något av den personliga åsikten kanske ändå skymtar fram då generaldirektören, visserligen med ett skratt men ändå, besvarar frågan om egen åländsk beskattning med motfrågan om Åland i så fall ska bli ett skatteparadis.
Prislapp på avvikelse
Egen åländsk beskattning avgörs givetvis på politiskt håll och finansminister Mats Perämaas (Lib) möte med generaldirektören berörde mer handfasta frågor, bland dem det pågående arbetet med en egen åländsk kommunalskattelag. Den kommer att avvika från den finländska mycket mer än nuvarande gör men skattemyndigheterna har ändå beredskap att fortsätta sköta om uppbörden.
- Men det kan förstås finnas ett pris på att hantera en större avvikelse, säger Perämaa.
Avvärjer byråkrati
Ålands skattedirektör Raija Aller-Mattson ska ta del av arbetet med att ta fram den nya lagen så att sådant som leder till mycket byråkrati kan avvärjas på förhand.
Åland betalar 200.000 euro per år för den avvikelse som nu finns mellan den egna och Finlands lag. Vad förändringen kommer att kosta i uppbörd är ännu för tidigt att säga.
Lägre bolagsskatt nu
Beskattningen av bolag var också uppe till diskussion. När Helsingfors tar in mindre till staten och ger mer till de finländska kommunerna betyder det att Åland i praktiken har en lägre samfundsbeskattning. De åländska bolagen betalar 23,4 procent i samfundsskatt, de fastländska 26 procent procent.
Någon längre period av skattelättnad kan de åländska företagen ändå inte se fram emot. LR lägger i höst ett förslag som innebär att skatten bibehålls på 26 procent.
Varför? Här hade ni ju haft en möjlighet att gynna de åländska företagen.
- Men inkomstbortfallet för vissa åländska kommuner blir så stort att det är bäst att höja skatten för att trygga välfärden och servicen i kommunerna, säger Mats Perämaa.
Information på finska
En annan fråga som diskuterades med Mirjami Laitinen
var servicen på svenska. Raija Aller-Mattsson försäkrar att all information till ålänningarna från skattemyndigheterna är på svenska. Sämre kan det vara för de personer som flyttar till Åland eftersom de klassas med en finsk spåkkod i befolkningsregistret. Det kan leda till att de får myndighetsinformation på finska.
- Den frågan måste dock hanteras vid ett annat bord, säger Perämaa
Innan Mirjami Laitinen tog flyget tillbaka till Helsingfors hann hon också med ett besök på skattebyrån, lunch och en stunds avkoppling på äventyrsgolfbanan.

Kerstin Österman