Stefan Rumander, vd vid Landskapets fastighetsverk, berättar att gårdens byggnader stått oanvända sedan fångkolonin upphörde på 1990-talet. På grund av rötskador revs hela golvet i mangårdsbyggnaden ut i samband med att den tömdes.
– Den var riktigt illa däran efter fångkolonins tid. Huset är egentligen bara ett skal i dag, men det är en viktig byggnad bland våra kulturhistoriska fastigheter och vi har sett till att fasader och tak hålls i skick.
För tre år sedan bjöd fastighetsverket ut möjligheten till privat kommersiell verksamhet på gården och fick då också in några intresseanmälningar. Huvudfokus bland intressenterna låg på att erbjuda övernattningsboende för turister.
– Men alla insåg att det behöver satsas väldigt mycket pengar för att få något att hända. Sedan kom pandemin och högre räntor och med det ville intressenterna inte gå vidare.
Kungsgården är kulturhistoriskt skyddad, det är alltså strikt reglerat vad som kan göras eller inte på området när det kommer till renoveringar och ombyggnader. Tidigare har dock fastighetsverket tagit fram skisser på hur en boendeverksamhet kunde förverkligas vid kungsgården – ett förslag som också fått en ”grönstämpel” av kulturbyrån.
Skisserna av arkitekten Daniel Andersson visar tio bäddar fördelade på fem rum i mangårdsbyggnaden, samt hur man på gårdstunet – där det tidigare fanns en byggnad som brann upp – skulle kunna uppföra ett nytt hus med 16 rum och 32 bäddar.
– För att få ekonomi i det går det inte bara att ha de fem rummen i mangårdsbyggnaden, säger Stefan Rumander.
Delad investering
Som ägare är det fastighetsverket som ska återställa grundfunktionerna i huset, medan en arrendator får stå för kostnaden gällande exempelvis inredning.
– Finns det en privat aktör som vill satsa så ser vi att det är vår uppgift att sätta mangårdsbyggnaden i sådant skick att en hyresgäst kan färdigställa med ytmaterial och inredning och driva verksamhet i huset, säger Stefan Rumander.
– Men vi vill inte investera flera hundratusentals euro på de här sakerna om det inte finns någon som vill ta vid och göra det sista och sedan kan driva en verksamhet som är bra för samhället i stort.
Vad säger ni om idén att hyra ut kungsgården som bostad?
– Vi måste se till den totala samhällsekonomin, och i ett sådant här fall skulle det knappast vara motiverat för oss att satsa stora pengar. Det finns ingen ekonomi i det, och heller ingen samhällseffekt.
Fastighetsverket ser fortfarande gärna att det ska bli verksamhet i huset.
– Det är öppet att ta kontakt med oss och diskutera tankar och idéer och det gäller förstås även Sunds kommun. Det finns potential i området och vi tycker det är synd att kungsgården inte vitaliseras.