Ledare
Den subjektiva rätten till barnomrog ska begränsas. Det gynnar såväl barn som kommunerna.
Daniel Eriksson
Åland på väg mot en hållbar barnomsorg
Planerna på att begränsa den subjektiva rätten till barnomsorg går vidare. Det är helt rätt då uppsidorna visat sig vara få samtidigt som kostnaderna skenat.
Ledarsidan
Ålandstidningens ledarsida vilar på en borgerlig grundsyn och ska återspegla det traditionellt demokratiska åländska samhället. Ledarsidan ska verka för att utveckla ålänningarnas självbestämmande samt för bevarandet av Åland som ett enspråkigt svenskt örike.
Planerna på att begränsa den subjektiva rätten till barnomsorg går vidare. Trots varningar från utbildningsbyrån står landskapsregeringen fast vid det man redan i regeringsprogrammet slog fast - nämligen att den subjektiva rätten ska begränsas.
Det är ett steg i rätt riktning för att hitta vägen tillbaka till en barnomsorg som numera får allt kämpigare på grund av tidigare politiska beslut. Beslut som inte tagit hänsyn till de åländska särförhållandena.
När Åland fick en ny barnomsorgslag 2021 var det många som lyfte ett varningens finger. Från kommunerna kom varningar om kostnadsökningar och från daghemmen hördes röster om att en välfungerande verksamhet nu skulle börja fokusera mer på dokumentation än barnen. Krav på utbildningsnivå skulle dessutom medföra brist på personal.
Nu står vi några år senare och kan konstatera att många av de farhågor som fanns innan den nya lagen trädde i kraft blev verkliga. Framför allt vet vi bland annat att den subjektiva rätten till barnomsorg har lett till höga kostnader för kommunerna och att barnens behov kan tillgodoses på annat sätt än enligt just den befintliga modellen.
Nu står vi några år senare och kan konstatera att många av de farhågor som fanns innan den nya lagen trädde i kraft blev verkliga.
Utbildningsbyråns rapport lyfter relevanta frågeställningar som att begränsningar av rätten till daghemsplats för barn till vårdnadshavare som inte arbetar eller studerar riskerar konsekvenser för särskilt utsatta barn.
Till Ålands radio den 14 april säger utbildningsminister Annika Hambrudd (C) att landskapsregeringen är övertygad om att inget barn inte skulle få sina behov tillgodosedda. Att undantag ska kunna göras för barn med särskilda behov. Helt enligt vad man redan i regeringsprogrammet konstaterade.
Den är uppenbart att Åland måste hushålla med resurserna. Att vi behöver anpassa lagstiftningen efter vår vardag. Att begränsa den subjektiva rätten till barnomsorg är att göra just detta.
När det dessutom går att säkerställa att barn som är särskilt utsatta ändå får sitt pedagogiska behov tillgodosett är det svårt att förstå varför inte Åland skulle gå sin egen väg. För det viktigaste är att vi har en bra barnomsorg som är ekonomisk hållbar med hög kvalité.
Inte att vi ska göra som alla andra och gräva ner oss i byråkrati och administration. Bara för att man politiskt ser det som en trygg sak eftersom några andra länder gjort den resan. Vi kan bättre och vi kan göra det på det sättet som passar våra åländska förhållanden bäst.
Att landskapsregeringen nu ser över den subjektiva rätten är positivt och det är också väldigt positivt att de påbörjat översynen av hela barnomsorgs- och grundskolelagen. En översyn som måste resultera i att vi får se en lagstiftning som är sprungen ur våra förhållanden. Där lärdom tagits av tidigare misstag.
Vägvalet gällande den subjektiva rätten tyder på att landskapsregeringen gjort sin läxa och det bådar gott för framtiden.
