USA:s president Donald Trumps nya mandatperiod började som förväntat med många kontroversiella beslut och en retorik som liknade den han hade på kampanjfältet. Hans installationstal var ljusare än för åtta år sedan, men innehöll nu fler konkreta saker som väckt oro. Det gör att omvärlden måste vara förberedd på att han också kommer försöka göra det han säger, även om långt ifrån allt kommer bli verklighet. Det kommer ändå inte stoppa försök, som vi ser exempelvis gentemot Grönland, eller att bara använda radikala beslut och uttalanden för att flytta fokus eller som förhandlingstaktik, också mot vänner och allierade.
Trumps position är mycket starkare än för åtta år sedan. För det första vann han den här gången valet klart i stället för med darr på ribban. För det andra kontrollerar republikanerna både representanthuset och senaten. Trumps kontroll över partiet är starkare. För det tredje fick han utnämna många domare under sin första presidentperiod och Högsta domstolen har nu stark konservativ majoritet.
För det fjärde har han många viktiga personer som tidigare vägrade samarbeta med honom nu med sig, även om vissa säkert är det motvilligt av rädsla eller opportunism. Det gäller storföretag och näringsliv liksom många av hans tidigare motståndare inom det republikanska partiet.
För det femte är oppositionen mot honom nu tamare och mer splittrad. Sociala medier inklusive Facebook och Instagram är denna gång lyhörda för vad Trump säger. Demokraterna är samtidigt dåligt organiserade, saknar en tydlig ledare och är osynliga. Till sist har Trump lärt sig av sina misstag från första presidentperioden.
Trump vet så klart det här och att han har en mycket stark position som ger självförtroende och en tung koncentrerad makt. Det har betydelse också för oss eftersom det kan riskera att öka både riskaptiten och risken för felkalkyleringar. Det här ser vi redan tecken på då insatserna de första veckorna varit höga också ur ett Trump-perspektiv både gällande grannländer och Mellanöstern där Trumps beslut och uttalanden tagits emot med chock också hos USA:s nära allierade.
Att Trump beslöt införa högre tullar mot USA:s grannländer och allierade Kanada och Mexiko än mot Kina kommer lämna spår i relationerna mellan länderna oavsett om det är menat som förhandlingstaktik eller en riktig start av ett handelskrig. Mexiko och Kanada lyckades avvärja tullarna en månad genom att ge Trump något de i praktiken redan hade gett.
Kanada utsåg en hög ansvarsperson för att bekämpa drogsmuggling. Om det är så små saker som är tillräckligt för att få Trump att kunna utropa vinst är det hoppingivande även om hela upplägget så klart inte är något som man brukar tillämpa med vänner. En som bara hotar, också sina närmaste vänner, med stryk brukar få färre vänner kvar. Tilliten och trovärdigheten undergrävs också hos alla, också vännerna, då ingen vet om och när det smäller. Det kommer, om det fortsätter, försvaga den västliga alliansen och är något som den amerikanska kongressen måste ta på stort allvar.
Trump har sagt att Europa är på tur för handelstullar, även om det inte finns några konkreta beslut ännu. Alla handelskonflikter kommer ändå spilla över också på Europa och oss oavsett om man är part eller inte. Som part är man ändå allra mest drabbad och vi måste därför dubblera våra kontakter till USA på alla nivåer för att på förhand aktivt signalera vår position, vilket Finland gjort, och hålla ihop Europa för att försöka undvika en handelskonflikt, som också kommer kosta för USA.
Det är i Europas intresse att inte eskalera utan att försöka hitta rättvisa och försvarbara förhandlingslösningar. Samtidigt måste Europa ha full beredskap till motåtgärder vid behov.
En större handelskonflikt med USA bedöms riskera ungefär 20.000 jobb i Finland, men de långsiktiga effekterna är ännu större ifall USA vill frångå den regelbaserade USA-centrerade handelspolitiken som byggts upp sedan andra världskriget då världens finansiella centrum och makt flyttades till USA. Det skulle samtidigt försvaga den fria och demokratiska världen och väst vilket inte borde vara i USA:s intresse, men Trump gör nu också annat som inte bedöms vara i USA:s långsiktiga intresse. Vi ska hoppas att sunt förnuft vinner, men att bara hoppas är inte rätt strategi. Vi måste vara aktiva och påverka, samt förberedda.
Oavsett skapar hot om handelskrig en osäkerhet som av sig själv är negativ för ekonomin också på Åland. Jag tror det är viktigt att osäkerheten inte blir paralyserande eller självuppfyllande. Det finns mycket osäkerhet nu i världen och man måste lära sig leva med den och inte automatiskt slå på bromsen. För i så fall riskerar man att de som vågar satsa och investera i stället tar ens plats.
Därför måste vi behålla framtidstron, fokus och ha is i magen samtidigt som vi säkerställer att vi har starkt eget kunnande och konkurrenskraft som är viktigt oavsett vad Trump väljer att göra i handelspolitiken.
Mats Löfström, riksdagsledamot
