I torsdagens Ålandstidning säger Anders Hägerstrand, nyhetschef på Dagens industri, att man inte kan bedriva en riktig näringslivspolitik om man inte har skattebehörighet.
I det stora har Anders Hägerstrand rätt, men med det sagt så finns det mycket som det politiska Åland kan göra för att förbättra näringslivets villkor.
Skatteinstrumentet är det bästa instrumentet när det kommer till aktiv näringslivspolitik. Bland annat kan en kapitalskatt på en konkurrenskraftig nivå leda till skapandet av nya jobb och en ökad beskattning av konsumtion simultant med en minskad beskattning på arbete, företagande och ägande leda till en konkurrenskraftig ekonomi.
På Åland har vi inte egen skattebehörighet, förutom kommunalskatten och därför anser många att det inte går att bedriva näringslivspolitik – men stämmer verkligen det?
En av de större frågorna för det åländska näringslivet är arbetskraftsförsörjningen. Fler invånare behövs för att våra företag ska kunna utvecklas och ta nästa steg.
På Ålands näringslivs näringslivsdag lyfte organisationens ordförande Peter Wiklöf återigen vikten av att vi blir fler på Åland. Lite skämtsamt sade Wiklöf att målet för Åland borde vara 60.000 invånare. En siffra som inte på något sätt är tagen ur luften utan flera studier visar på att ett samhälle behöver ha över 50.000 invånare för att vissa samhällsfunktioner ska kunna tryggas och infrastruktur upprätthållas, som till exempel flygförbindelser.
Under näringslivsdagen påtalades även det faktum att vi på Åland för tillfället håller på och bygger upp en helt ny industri – vindkraft. En bransch som Åland har ytterst begränsad sakkunskap inom och där kompetens behöver komma utifrån för att målen ska kunna uppfyllas. Med det sagt – ett gyllene läge för att locka fler att flytta till Åland och något som ytterligare späder på behovet av in- och återinflyttning.
Kommunalskatteinstrumentet är ett instrument som med fördel kunde nyttjas för att locka till inflyttning. För även om det är ett något trubbigt instrument kan det nyttjas.
En progressiv användning av skatteinstrumentet kunde ge Åland synlighet och locka till inflyttning.
Förutom kommunalskatten kan vi även använda åländska avdrag för att locka till in- och återinflyttning. Bland annat har revisorn och politikern Magnus Lundberg (C) tidigare fört fram att vi borde se över möjligheterna till att ge till exempel ett tillfälligt 10 procents allmänt avdrag till de som flyttar hit – allt för att locka till inflyttning.
Arbetskraftsförsörjningen är en av de stora utmaningarna för det åländska näringslivet och det finns möjligheter om vi bara ser på saken med lite andra ögon. För förutom kommunalskatteinstrumentet och avdrag finns även möjligheter att stimulera det åländska näringslivet genom att se till att avgifter hålls på en rimlig nivå, att lagstiftningen är adekvat och inte minst att onödiga pålagor plockas bort.
Det finns således alla möjligheter att bedriva en viss form av näringslivspolitik utgående från de instrument vi redan i dag har. Vi ser däremot inte den typen av politik i vårt åländska samhälle. Frågan är bara varför?
Kanske går svaret att finna i det enkla faktum att det är väldigt få av våra folkvalda som har sin bakgrund i företagsvärlden och därmed är kanske intresset för frågorna begränsat. Ett intresse som borde finnas med tanke på vikten av ett frodigt och levande näringsliv i bygget av Åland.
Daniel Dahlén
