Med en ödesmättad ton i rösten redogjorde under torsdagen finansminister Roger Höglund (C) och finanschef Conny Nylund för landskapets historiska underskott 2020. Ett underskott som landade på minus 49.959.000 euro.

Tyvärr är detta bara en början. För det offentliga Åland står inför en av sina största ekonomiska utmaningar på länge. Den sjöfart som Åland lutat sig mot under alla år och som bidragit stort till ett levande samhälle lider betänkligt. Vi kan inte heller räkna med en snabb återhämtning av den åländska sjöfarten då skadorna av pandemin är så pass omfattande att det tar år innan den åländska sjöfarten är på fötter. Inte heller kan vi räkna med att andra företag på kort tid ska kunna axla sjöfartens roll som fundamenta i den åländska ekonomin.

Det är en dyster bild som målas upp av den offentliga Ålands ekonomi – och det med all rätt. Men hur vi ska komma åt problematiken är inte lika klart då vi inte har sett många konkreta politiska förslag på hur man ska lösa den uppkomna situationen.

Överlag är antalet förslag för få. Visst glimmar det till ibland, men de stora frågorna om hur man vill utveckla det åländska samhället lyser tyvärr många gånger med sin frånvaro såväl hos regering som opposition.

Med fördel kunde den diskussionen utvecklas. En diskussion där de politiska partierna kommer med konkreta förslag på allt från inbesparingar, satsningar som resursallokering.

Om vi ska klara oss ur detta behöver vi fler förslag som medför konkret tillväxt. För alternativet att låta allt vara och bara späda på med mer framtida lån fungerar inte. Det försämrar enbart kommande generationers möjligheter att bygga ett framgångsrikt Åland.

Frågan de åländska politikerna nu måste ställa sig är hur de själva tror att det åländska samhället bäst ska ta sig an utmaningarna? Hur kan landskapet konkret bidra till att stimulera sysselsättning och skapa en god grund för åländska företag att utvecklas? Mer av denna vara skulle vara ytterst välkommen.

Tillsammans med budgeten för 2021 ger bokslutet för 2020 en realistisk, och synnerligen tydlig bild av vad Åland står inför.

Osäkerheten är stor för vi vet inte exakt vad det nya avräkningssytemet kommer att medföra. Hur kommer 0,47% av statens intäkter att slå på Åland? Hur kommer skatteintäktssidan att slå?

Visst finns uppskattningar, men med tanke på att många åländska företag och deras anställda lever i stor osäkerhet kan vi inte sätt alltför stort hopp till om högre skatteintäkter från det åländska samhället. Sanningen är snarare att den arbetslöshetsnivå vi ser nu kan vara här för att stanna ett bra tag och risken för konkurser är överhängande. Oavsett om vi vill det eller inte.

Det är lätt att bli stämplad som pessimist när man drar slutsatser gällande det offentliga Ålands ekonomi. Det är en utmanande tid och faktum är att läget var synnerligen allvarligt redan innan pandemin.

Den åländska ekonomin haltar rejält och har så gjort sedan finanskrisen. Det är dags för lite mer kreativ verkstad med framåtanda och inte minst där vi slår ihop våra kloka huvuden. Då kan Åland bli en vinnare även imorgon.