Den andra tilläggsbudgeten för 2022 går knappast till historien för sitt innehåll, men kanske för det den saknade och för sättet den tillkom.
Ursprungligen var planen att den skulle presenterats före påsk, men regeringspartierna hade mycket svårt att komma överens om framför allt extra pengar till kommunerna. Till slut slöt man en kompromiss som sade att inga pengar ska delas ut nu, men efter utredning om hur de ska delas ut ska ”minst två miljoner euro” överföras till kommunerna i höst.
Att kommunfrågan är hyperkänslig för regeringsmajoriteten bevisades också i finans- och näringsutskottets behandling av frågan. Utskottets ordförande, Jörgen Pettersson (C), meddelade tidigt att det inte skulle bli några skrivningar om kommunfrågan i utskottets betänkande. Efter ett smärre kaos, där moderaten Jörgen Strand bröt med regeringsblocket, blev det också så.
”Får avgöras i salen”, konstaterade Pettersson när han förklarade sitt beslut med att utskottet var för delat för att nå en överenskommelse. På ett sätt är det en begriplig inställning, sprickan mellan de två fraktionerna i utskottet är djup.
Å andra sidan är att skjuta saken till salen en form av chimär. Att det skulle nås en överenskommelse annan än det ickeställningstagande utskottet gjort skulle vara unikt för det åländska parlamentet. Alltså var det fullkomligt klart för alla att inget skulle ske.
Vad innebär då detta ickebesked? Ingen vet. Det blev, under de debatter som hölls i samband med behandlingen av tilläggsbudgeten, tydligt att regeringsblocket inte är färdigt med sina förhandlingar om kommunpengarna, än mindre har man en samsyn om kommunfrågan i stort.
Eller, rättare sagt, i den senare och större frågan får man förmoda att regeringspartierna är överens om att inte göra något.
Tyvärr verkar det vara regeringens sätt att hantera många frågor den här mandatperioden.
Samtal med företrädare för regeringspartierna som den här sidan fört under våren ger en tydlig bild av att det finns förslag på reformer för att sanera budgetunderskottet, men att regeringen inte kommer överens om vad som ska göras.
Flera pekar ut att det i första hand är Centern som säger nej till inbesparingar andra än de osthyvelsinbesparingar som Centerns båda finansministrar fört fram i budgetarna.
Det blir allt tydligare att det största regeringspartiets taktik inför lagtingsvalet nästa år kommer att vara att skylla en ”bortkastad” mandatperiod på pandemin och be om fyra nya år för att faktiskt åstadkomma något.
Men problemen är ju redan här. Årets budget har ett underskott på elva miljoner euro. Plussa på ett par miljoner – minst – till kommunerna och det är tretton. Ett skadestånd för elhybridfärjan dubblar det underskottet och nästa år kommer intäkterna att sjunka eftersom puckeleffekten av övergången till det nya klumpsummesystemet då försvinner.
Måhända räddas landskapsregeringen av extra anslag från staten, men det är mest kassan och sista raden i årets bokslut som snyggas till. De underliggande problemen med att landskapets kostnader ökar i snabb takt finns kvar.
Men inget görs åt det.
Landskapsregeringen är förfärande tyst om läget i landskapet. Finansminister Roger Höglund (C) tog några repliker under debatterna om tilläggsbudgeten, men någon förklaring om vad regeringen vill framåt stod inte att finna.
Lantrådet var ännu tystare. Veronica Thörnroos (C) tog en enda replik under sammanlagt tre dagars debatt. Då för att – rättmätigt – ta ledamoten Stephan Toivonen (ÅLD) i örat för hans tjuvpåhopp på minister Alfons Röblom (HI).
Vad lantrådet anser om landskapets ekonomiska läge, vad som ska ske med kommunerna, hur skärgårdstrafiken ska formas eller vilka åtgärder för att minska budgetunderskottet fick vi inte veta. Tystnad råder från regeringens högsta företrädare.
Om mandatperiodens sista 16 månader blir lika fattiga på reformer som de första 30 riskerar regeringen Thörnroos att gå till historien som den minst framåtblickande i självstyrelsens hundraåriga historia.
Men än finns tid för landskapsregeringen att visa att man faktiskt vill göra något med den breda majoritet som väljarna givit den.
Jonas Bladh
tel: 266 38
