Bangladesh, Indien, Indonesien, Mexiko, Pakistan, Ryssland och USA. Åtta av världens tio folkrikaste länder går till val i år. Lägg därtill till att vi ska välja ett nytt EU-parlament i sommar och att många tippar att Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak utlyser val i landet till hösten.
Över fyra miljarder människor ska alltså välja sina företrädare på ett och samma år.
Det borde vara en klang- och jubelföreställning för alla som älskar demokratin – men dessvärre finns det många mörka moln över det som borde vara en strålande fest.
Enligt Varieties of Democracy (V-Dem) vid Göteborgs universitet, som mäter hur demokratin utvecklas i världen, lever i dag 72 procent av världens befolkning i autokratier. 42 länder har under de senaste tio åren blivit mindre demokratiska och alla demokratiska framsteg under de senaste tre decennierna har raderats ut.
Det är med andra ord inte helt självklart att de val som hålls i år kommer att vara rena.
I de länder som vi ser som odemokratiska, som Ryssland, Pakistan, Bangladesh, Nordkorea och Jordanien för att nämna några, är det få som hyser något hopp om en utveckling i mer demokratisk riktning.
I stället är det i skakiga demokratier som riskerna ligger. Bland dessa finns Indien, Indonesien, Brasilien – och USA.
När V-dems föreståndare Staffan Lindberg ser till det amerikanska presidentvalet är han rädd att demokratin riskerar att inte överleva höstens val i landet som under de senaste 100 åren varit västvärldens ledare. ”Om Trump väljs i 2024 års val, då överlever inte den amerikanska demokratin. Trump är helt solklart inte en demokrat”, säger Lindberg till Aftonbladet.
Han pekar på den allt fränare retorik som Donald Trump använt under hösten där den tidigare presidenten talat om sina politiska motståndare som skadedjur som ska straffas och rensas bort.
Den allt hetsigare retoriken i den amerikanska politiken, och det faktum att det republikanska partiet i dag har allt färre företrädare som står upp mot Trumps allt mer auktoritära retorik, är det kanske största hotet mot demokratin i världen.
Det är många som haft både välgrundad och mindre välgrundad kritik mot USA:s sätt att agera världspolis de senaste hundra åren, men utan tvivel har landet stått som en fyrbåk för demokratin i världen. Men utvecklingen de senaste decennierna, och framför allt sedan Trump gav sin in i politiken, skrämmer.
Staffan Lindeborgs mardrömsscenario är ett auktoritärt, odemokratiskt USA som ger sig i lag med Kina, Ryssland och Nordkorea. Som av en händelse har Donald Trump hyllat ledarna i alla tre länderna.
För Europa och EU skulle en sådan utveckling få oanade konsekvenser.
Men det handlar inte bara om USA och mer eller mindre skurkaktiga stater. Utmaningarna för demokratin finns mycket närmare än så. Högerpopulismen i Europa är på frammarsch i allt fler länder, och i dess följe finns tydliga tankar på att begränsa de demokratiska rättig- och friheterna.
Angreppen på domstolarnas oberoende, på den fria journalistiken och allt oftare också på de demokratiska institutionerna har blivit fler och öppnare.
Dessvärre blir ofta svaret på högerpopulismens framfart från de etablerade partierna att ta efter utmanarna hellre än att stå upp för den egna ideologin.
Med ett supervalår ökar också risken för yttre påverkan på valen som hålls i de demokratiska länderna. Utan att vara speciellt alarmistisk kan vi räkna med att valsystemen i såväl USA som EU och Storbritannien kommer att utsättas för attacker från ryskt och kinesiskt håll.
Men inte bara direkta attacker mot valsystemen kommer att komma, utan också opinionspåverkande propaganda kommer att öka. Ryssland kommer knappast att missa chansen att försöka att öka stödet för exempelvis de politiker som är mer tveksamma till att fortsätta det militära och ekonomiska stödet till Ukraina.
2024 kan bli ett stort år för demokratin, men farorna är många och hoppet om en sådan fest allt mindre. Låt oss hoppas att det trots allt inte blir året då demokratin dog.
Jonas Bladh
