ÅHS stod inför tuffa utmaningar redan innan fredagens besked att man går mot en överskridning av budgeten med 1,8 miljoner euro. Det omfattande arbetet med att implementera det nya vårdinformationssystemet ska göras i hög takt under de kommande 15 månaderna samtidigt som det finns ett tufft sparkrav på verksamheten under de kommande åren.
Att då missa budgeten med stora summor väcker frågor, men två är särskilt besvärliga.
Den första handlar om ÅHS-ledningens förmåga att slimma organisationen och få kostnaderna under kontroll. Det är ingen ny fråga, flera program har initierats för att stävja kostnadsutvecklingen genom åren, men få har lett till större förändringar. Kanske är det så att det inte går, kanske behövs tydligare ledning för att genomföra förändringar.
Frågan är också hur detta påverkar landskapsregeringens förtroende för hälso- och sjukvårdsdirektör Jeanette Pajunen. När den gamla ÅHS-styrelsen i snabb takt genomförde en rekryteringsprocess för det nya tjänsteförordnandet för direktörstjänsten kom rekryteringsgruppen fram till att Pajunen skulle erbjudas förlängning. Men i regeringsblocket fanns det de som ansåg att en ny direktör borde tillsättas, varför beslutet i frågan dröjde fram till i juni då den nya styrelsen beslöt att gå på rekryteringsgruppens förslag.
Att bara ett par månader senare kalla till presskonferens för att meddela att akuta åtgärder – sådana som lär märkas för både patienter och personal – ska genomföras lär inte tysta de kritiker som vill byta ut Jeanette Pajunen.
Sjukvårdsdirektörens förmåga att leda ÅHS kommer nu att sättas på det yttersta provet. Dels ska snabba besparingsåtgärder genomföras med start i dag, dels ska ÅHS planera för att både spara in de summor som LR ålagt dem, de utgifter som skjuts på framtiden – och dessutom genomföra VIS-arbetet under det kommande året.
Klarar ÅHS-ledningen dessa utmaningar är de värda allt beröm. Om inte får både åländsk sjukvård och landskapets ekonomi stora problem.
Den andra frågan som aktualiseras i och med ÅHS ekonomiska problem är hur landskapsregeringens budgetarbete påverkas. Finansminister Mats Perämaa (Lib) var mycket tydlig när han tillträdde att målet är att landskapets budget ska vara i balans 2030. Den nya finanspolitiska ramverket är verktyget för att styra ekonomin i den riktningen. I våras slogs budgetramarna fast och tanken är att om en verksamhet behöver mer pengar ska dessa sparas in någon annanstans utan att budgeten utökas.
Men sedan ramarna antogs av lagtinget har avtalen i skärgårdstrafiken havererat, en ny plan för hur den ska skötas fastslagits med konstateranden att det kommer bli dyrare – och på det kommer ÅHS ekonomiska problem.
Det finns förvisso så kallade budgettekniska alternativ som LR kan använda sig av (och som ÅHS nu kommer att använda när man lånar från framtida anslag) – men det riskerar att bli lite som kiss-i-brallan-metaforen. För eller senare blir det kallt och eländigt.
Det bästa är att ta tag i problemen, riva plåstret och på allvar sänka sina kostnader. Problemet med det är att det är svårt, det är jobbigt och det är impopulärt.
Men det är nödvändigt.
Att man bildar ett nytt bolag för driften av skärgårdstrafiken gör inte utgiften lägre, snarare kommer den att stiga väsentligt. Att ÅHS inför vikariestopp stoppar blödningen, men riskerar att göra vården sämre.
Det såväl landskapsregeringen som ÅHS-ledningen måste göra är att omvärdera sina strukturer, utsätta alla verksamheter för den svåra frågan ”gör vi det här på rätt sätt – och behöver vi göra det alls?”, och när analysen är klar genomföra de förändringar som behövs.
För, som finansminister Perämaa redan konstaterat, om inget görs tar pengarna i landskapets kassa slut. Visst kan man i nödfall låna pengar en kortare tid, men det är på intet sätt en långsiktig lösning.
Det blir en jobbig höst både för politiker och ÅHS-ledning.
Jonas Bladh
