Kommunfullmäktiges ordförande på Kökar, Christian Pleijel, var mycket stolt när han under onsdagen informerade om att kommunstyrelsen godkänt att kommunen går in i projektet för att minska energiförbrukningen på Kökar.
Med omfattande finansiering från EU och kopplingar till Tekniska forskningscentralen i Helsingfors visar Kökar på alla möjligheter som finns utanför Åland. Och framför allt visar Kökar på att det är möjligt att locka såväl kompetens som kapital till Åland.
Energiprojektet har sitt ursprung i arbetet med att göra Kökar mer hållbart. Men istället för att springa på redan kända stigar insåg man på Kökar rätt snart att konceptet hållbarhet inte var direkt applicerbart på det lilla samhället. Istället valde man att arbeta fram ett eget koncept. Ett koncept som man valt att kalla bobarhet.
Konceptet omfattar tillgång på jobb, bostäder, skola, hälsovård och färjors tidtabeller. Relativt snart framgick det dock av de framtagna indikatorerna att Kökar hade stora utmaningar. Bland annat användes stora mängder energi.
Tillsammans med Flexens och Tekniska forskningscentralen började kommunen se närmare på vad man kunde göra åt saken och det resulterade i att man ansökte om medel för åtgärder från EU-programmet Horizon 2020 för omställning till fosilfria bränslen. Och nu erhåller projektet således 1,2 miljoner euro i stöd från EU för att göra om kommunens energisystem.
Av hela detta projekt har Åland som helhet mycket att ta lärdom av. För rent generellt har Åland varit dåligt på att ta tillvara möjligheterna som EU-medlemskapet ger. För ofta odlas en ”vi och dom”–attityd istället för att ta tillvara de möjligheter som EU ger.
Till exempel kan utvecklingsprojekt finna sin finansiering i Bryssel utan att direkta åländska skattemedel måste till från landskapsregeringen. Därutöver finns en bred kompetens i Bryssel kring samhällsutveckling. En kompetens som vi som medlemmar i EU kan nyttja.
Det finns således stora möjligheter med vårt EU-medlemskap – om vi lär oss systemet och vet hur vi ska kunna dra nytta av den kompetens och de medel som finns inom EU.
På Kökar har man med detta projekt gjort mycket rätt. Man har jobbat långsiktigt, hittat relevanta samarbetspartners och jobbat seriöst med att skapa en grund för en professionell ansökan.
Det kombinerat med att kontakter skapats med relevanta beslutsfattare och tjänstemän i Bryssel har givit framgång. Det är inte något trolleritrick utan hårt arbete och förståelse för systemet som nu burit frukt.
Inom projekthantering brukar man tala om retrospektiv –det vill säga att man reflekterar kring vad som gått bra samt dåligt i tidigare insatser i ett projekt. Det är ett utmärkt sätt att ta lärdom av tidigare beslut och ger goda förutsättningar för utveckling.
I projektet finns det mycket bra att ta lärdom av. Gör därför ett retrospektiv på processen så här långt och ta lärdom. Det tjänar alla i det offentliga Åland på – oavsett vad det specifika projektet syftar till. Och även om detta bara är starten av projektet så är det värt att genomföra ett retrospektiv för att överföra kunskapen till andra offentliga projekt på Åland. I övrigt får vi bara önska Kökar lycka till med fortsättningen med projektet och säga bra jobbat!
