Trump och Musk går hårt fram och fäller genom sin politik många gånger krokben på sig själva när de attackerar allierade. Samtidigt behöver Europa gaska upp sig och ta ett större eget ansvar på en rad områden. Illustration: Jan Nordlund
Trump och Musk går hårt fram och fäller genom sin politik många gånger krokben på sig själva när de attackerar allierade. Samtidigt behöver Europa gaska upp sig och ta ett större eget ansvar på en rad områden. Illustration: Jan Nordlund
Foto:

Bild

Europa går mot ett hårt uppvaknande

Mycket av det vi tagit för givet utmanas och det är dags för Europas ledare att agera tillsammans. 

Den senaste veckans utspel från Trump-administrationen har inte undgått någon. Oron för vad USA:s nya linje medför när det kommer till säkerheten är stor. Retoriken är hård och positioner låses när gamla mönster utmanas. I allt detta är det lätt att avfärda kritiken som USA:s vice president J.D. Vance framförde under säkerhetskonferensen i München. Det vore dock att göra det enkelt för sig. För vi har problem i Europa. Problem som vi talar alldeles för lite om. Problem som även smittar av sig till oss på Åland.

Om vi breddar bilden var det som sagt många som reagerade hårt när Vance lyfte hotet som finns inifrån Europa. Reflexmässigt slår man tillbaka kritiken, vilket är naturligt i främst Norden där vi år efter år toppar listor gällande till exempel yttrandefrihet.

Samtidigt finns det problem när vi ser till Europa som en helhet. För på område efter område tappar vi och det är uppenbart att det finns problem som kräver vår uppmärksamhet.

Trenden är tydlig. Friheter fortsätter att inskränkas i Europa, enligt det oberoende forskningsinstitutet Freedom House som årligen rankar världens länder efter hur demokratiska och fria de är. Europa tappar i placeringar och den främsta orsaken är att systemen fungerar allt sämre. Att det finns en allt högre oro för korruption på grund av bristande insyn, enligt rapporten.

Förvisso ska vi komma ihåg att här finns länder som inte är med i EU, som ställer till det rejält för siffrorna, men samtidigt finns det utmaningar även inom EU. För trenden de senaste tio åren är till och med negativ för samtliga nordiska länder – förutom Finland. Även om vi i Norden fortfarande toppar listan över de mest fria länderna i världen.

Ser vi sedan vidare på rättsstatens principer, som är en rad grundläggande regler för att reglera statens makt och skydda personers, föreningars och företags rättigheter mot godtycke, korruption och allmän ineffektivitet så är trenden även här negativ.

Enligt The World Justice Project har vi en tillbakagång i de flesta europeiska länder. En lista där vi även finner en rad EU-länder. Däremot står sig Norden bättre på denna lista, men utmaningar finns i vår närhet som i till exempel Danmark.

Samma trend visar sig när vi ser närmare på pressfriheten i Europa. Lägre grad av pressfrihet uppvisas i allt fler länder. Här backar till exempel Slovakien och Cypern rejält och i botten av listan hittar vi länder som Grekland, Ungern och Malta.

Och även om vi i Norden tycker att pressfriheten är stor så backar den i Norge, på Island och i Finland. Ser vi dessutom på saken i en period över tio år så har den backat i nästan alla europeiska länder. Allt enligt journalistorganisationen Reportrar utan gränser.

Inget av detta rättfärdigar dock Trump-administrationens agerande mot allierade eller det utsatta Ukraina. Däremot rättfärdigar inte heller agerandet att vi ska lämna kritiken åt sidan. För det finns problem i Europa, men även i EU. Och även om vi tycker att allt är bra här i Norden så finns det saker, eller åtminstone trender, som går åt fel håll.

Uppvaknandet blev bryskt men det finns mycket att göra. Om våra beslutsfattare sedan tar till sig det så är en helt annan sak.

daniel.dahlen@alandstidningen.ax

Hittat fel i texten? Skriv till oss