Trots återkommande kritik har Mise via sitt bolag Proans Ab sedan 2009 debiterat sina kunder för merparten av kostnaderna för producentansvaret gällande insamling och mottagande av förpackningsmaterial, trots att detta enligt lag ska bekostas av de företag som släpper ut förpackningarna på marknaden.
Av hushållens avfall faller det mesta under producentansvar – kartong, papper, plast, glas och metall. Således är det ansenliga summor som hushållen fått bära. I avsaknad av redovisning från Mise tvingas man till en uppskattning utifrån fakta som finns till hands.
De senaste siffrorna som förbundet publicerar är några år gamla:
• I Mises budget för 2022 uppgår ersättningen från Proans Ab till 70.000 euro, vilket alltså kan härledas till den summa som de producentansvariga företagen betalar.
• Det ska läggas i relation till Mises omsättning på 4 miljoner euro, där över 70 procent av kostnaderna utgörs av insamling och behandling av hushållsavfall.
Sammantaget handlar det om mångmiljonbelopp som hushållen felaktigt fått betala under de 15 år som numera likviderade Proans Ab skött företagens producentansvar. Och detta berör inte endast hushållen inom Mise utan alla åländska hushåll, eftersom Proans Ab hade avtal med samtliga kommuner.
I en intervju i Ålands radio i december 2020 medgav både Mises dåvarande verksamhetsledare Sofie Dahlsten och Proans Ab:s vd Tomas Boedeker, att hushållen betalar merparten av kostnaderna för producentansvaret.
– Det är ett politiskt beslut där man anser att företagen redan tampas med högre kostnader för till exempel el och vatten än de skulle på andra ställen, så man lindrar kostnaderna för producentansvaret, förklarade Tomas Boedeker då.
Av det kan man dra slutsatsen att den olagliga debiteringen av hushållen haft ett aktivt politiskt stöd från de tunga aktörerna inom Mise, Mariehamn och Jomala, som tillsammans äger nästan 90 procent av förbundet.
Att förvaltningsdomstolen vagt konstaterar att det ”möjligtvis” kan vara så att hushållen har fått betala kostnader för producentansvar anser jag beror på att Mise inför domstolen inte kunnat redovisa tillförlitliga fakta att det inte förhåller sig så.
Ålands förvaltningsdomstol konstaterar även att Mise sedan 2021, då hushållen påtvingades fyrfackskärl, har tagit ut både olagliga och oskäliga schablonavgifter grundande på överdrivna avfallsmängder och tömningsintervall, som inte tar hänsyn till egen kompost. Totalt handlar det om drygt 12.400 kunder eller 9.500 hushåll. Det utgör cirka 65 procent av Ålands befolkning.
Mise anlitar nu ”advokater” för att reda ut konsekvenserna av domstolens utslag. Enligt förbundschef Stefan Simonsen kan det dröja ”länge”. Enligt avfallslagen ska en kommun återbetala en felaktig avgift med ränta. Även om domstolens utslag avgränsas till att gälla avfallstaxorna från och med 2021, innebär det ansenliga summor. I slutändan faller ansvaret på politikerna i medlemskommunerna, vars handlande i sin tur drabbar skattebetalarna.
Slutligen vilar ett tungt ansvar även på övervakande myndighet, landskapsförvaltningen, som tillåtit att detta olagliga förfarande har fått fortgå under alla dessa år.
