Och på den sjunde dagen var det dags att vila, står det ungefär i första Moseboks skapelseberättelse. Ett synnerligen klokt och hälsofrämjande beslut, bekräftar en ny rapport om vilans betydelse för återhämtning.
Finländska forskare har undersökt effekterna av den nya arbetstidslagen som antogs för fem år sedan. Lagen säger numera att huvudregeln är att arbetstagare ska ha en oavbruten dygnsvila på elva timmar mellan arbetspassen. Man ska inte behöva arbeta mer än fem på varandra följande nattskift, mot tidigare sju.
Undersökningen bygger på data om anställda inom den offentliga social- och hälsovårdssektorn och deras sjukfrånvaro under åren 2019 till 2021.
Slutsatsen är att en utökad dygnsvila mellan arbetspass har lett till runt 13 procent mindre sjukfrånvaro. Kortare dygnsvilor, på exempelvis nio eller sju timmar mellan arbetspassen, ger obönhörligen högre sjukfrånvaro.
Vilotider är dessutom avgörande för både arbetsmiljön och effektiviteten på jobbet, konstaterar forskarna, som rekommenderar fler arbetsplatser att följa elvatimmarsregeln, trots att kortare dygnsvilor är tillåtet i samband med periodarbete.
Från det att vi går ut skolan fram till pensionen utgör arbetslivet en stor del av vår vakna tid. Hur vi mår där har konsekvenser inom alla områden, såväl privat som på samhällsnivå. Därför är det oroväckande att över hälften av finländarna tycker att arbetslivet har blivit sämre under de senaste tio åren, enligt en undersökning från forskningsinstitutet E2 som publicerades i december. Ökad arbetsmängd, stress och högre krav gör arbetet mer belastande än tidigare. Två av tre finländare tycker också att ledarskapet på arbetsplatserna är dåligt. Drygt hälften upplevde att nya it-system och program gör arbetet mer komplicerat.
Det finns företag som ignorerar kollektivavtalens skrivelser om att heltidsanställningar i första hand ska erbjudas. I stället jonglerar man med flera deltider vilket ger otrygghet och försvårar för arbetstagarna att planera sina liv och skapa ekonomisk stabilitet. Det kan även åländska anställda vittna om.
När Åsub undersökte orsakerna till varför människor flyttar bort från Åland, svarade 28 procent att arbetsmarknaden var huvudorsaken. Vanligaste flyttorsaken var studier. Av de som svarade arbetsmarknadens uppgav mellan 30 och 40 procent att ”lönenivå, arbetsplatskultur, svårighet att komma in på arbetsmarknaden samt ledarskapet på arbetsplatsen hade åtminstone viss betydelse för deras flyttbeslut”, skriver Åsub.
Det här är synpunkter att ta på allvar. Schyssta anställningsvillkor är grunden för att människor ska trivas och må bra och därmed orka bidra till att Åland blomstrar.
Petter Lobråten
tel: 26 633
Fotnot: Rapporten ”Evaluating quick return restrictions on sickness absence in healthcare employees: A difference-in-differences study”) går att läsa gratis på International Journal of Nursing Studies webbsajt.
