Arbetet med att revidera och modernisera självstyrelselagen från 1991 inleddes 2010. I maj förra året tog Justitieministeriet nya grepp och tillsatte en grupp som tillsammans med landskapsregeringen (LR) skulle fortsätta arbetet. Arbetsgruppen leds av justitieråd Gustav Bygglin och inkluderar flera tjänstemän från LR. Att arbetet görs i samråd med Åland är av yttersta vikt för att lyfta det åländska perspektivet och fortsättningsvis värna självstyrelsen.
Bygglinkomittén ska i maj presentera ett underlag för det fortsatta arbetet med lagen. Deadlinen är en hållpunkt som ger hopp efter att arbetet har pågått i vad som känns som en evighet. I november förra året kom avgående talman Bert Häggblom (Ob) med en uppmaning till det nya lagtinget och landskapsregeringen: se till att arbetet med självstyrelselagen ros i land. Enligt honom var det en stor besvikelse att man ännu inte hade nått ett resultat, vilket han har helt rätt i.
Som tidigare finska regeringar har regeringen Orpo inte helt oväntat som mål att självstyrelsen ska utvecklas och värnas i gott samarbete och i dialog med landskapet Åland. Det är ett urvattnat budskap som förlorar sin tyngd när arbetet inte har slutförts på 14 år. Lantråd Katrin Sjögren (Lib) uttryckte i november förra året sin optimism för att man ska komma i mål med lagen under den här mandatperioden. Man kan bara hoppas att hon har rätt. Varför är det då så viktigt att självstyrelsen uppdateras och moderniseras? Det finns många anledningar, men under de 33 år som har gått sedan den förra självstyrelselagen kom har mycket ändrats på Åland, i Finland och i våra relationer till omvärlden. Finland har exempelvis blivit medlem i både EU och Nato, något som självklart påverkar Åland och självstyrelsen.
Förra veckan gick justitiekansler Tuomas Pöysti ut och kritiserade Bygglinkomitténs förslag om att utvidga Ålands lagstiftningsbehörighet för att kunna lösa frågan om vem som har behörighet att inskränka medborgarnas personliga frihet i samband med hälso- och sjukvård samt socialvård. Även justitiekansler Maija Sakslin är kritisk till förslaget som enligt henne går längre än vad grundlagsutskottet förutsatt. Ålandsdelegationen, å sin sida, ser däremot inga hinder för att lagförslaget ska kunna antas.
Att behörigheten för att göra administrativa ingrepp i den personliga friheten ska överföras från Finland till Åland är positivt. I ett utlåtande lyfter LR bland annat vikten av att trygga samhällstjänster inom hälso- och sjukvård samt socialtjänster på svenska. Det är en grundläggande och alltid lika viktig punkt i självstyrelsen. I början av april presenterade lagtinget en redogörelse som visade att Åland och Finland är alltmer oeniga om hur Åland och självstyrelsen ska och bör utvecklas. Det är därmed viktigt att självstyrelselagen uppdateras och att Ålands röst får väga tungt i de slutgiltiga förhandlingarna. Om inte revideringen sker inom en snar framtid har regeringen Orpo, som tidigare sittande regeringar, misslyckats grovt i att förvandla ord till handling. I bästa fall kan den nya lagen utveckla självstyrelsen och stärka Ålands position i Finland och gentemot omvärlden.
Tara Bamberg
tel 26026
