Plast är sannerligen en fantastisk uppfinning med nära nog ett oändligt antal användningsområden. Men just därför är det också ett snabbt växande avfallsproblem.
300 miljoner ton plast produceras årligen världen över, enligt siffror från FN:s miljöprogram UNEP. Det är nästan lika mycket som alla världens människor väger tillsammans om vill ha något att jämföra med.
Plastproduktionen bedöms fördubblas till 2040 och UNEP beräknar att växthusgasutsläppen från användning och produktion av plast kommer att stå för en femtedel av den globala koldioxidbudgeten.
Vanligaste plastavfallet är cigarettfimpar vars filter innehåller små plastfibrer. Sedan kommer livsmedelsförpackningar, flaskor, skruvkorkar, bärkassar och sugrör.
11 miljoner ton plast hamnar årligen i havet som avfall, enligt Världsnaturfondens studier. Den vid det här laget världsberömda flytande ön av plastavfall i Stilla havet är nu tre gånger så stor som Frankrike.
Plastavfallet är det fjärde stora planethotet efter klimatuppvärmningen, naturförstöringen och föroreningarna.
Som i alla frågor av den här magnituden är globalt samarbete det enda sättet att rå på problemet. Ett stort steg framåt togs i Nairobi den 2 mars under FN:s miljökonferens. De 175 deltagande länderna enades om att till 2024 ta fram ett juridiskt bindande ”Parisavtal” om hur plastskräpet ska minskas rejält. Det första globala plastavfallsavtalet hittills.
Det ska hållas förhandlingsmöten framöver där industri och civilsamhälle ska formulera ett bindande avtal som täcker all plasthantering, under hela dess livscykel från produktion och konsumtion till återvinning eller förbränning.
Även den fossilkrävande produktionen ska tas med i avtalet, även om oljelobbyn försökte begränsa avtalet till att gälla endast återvinning, enligt uppgifter från nyhetsbyrån Reuters.
Enligt FN:s beräkningar skulle en omställning till cirkulär ekonomi till år 2040 minska mängden plast som hamnar i havet med över 80 procent. Det skulle drygt halvera nyproduktionen och minska ländernas offentliga utgifter med motsvarande 64 miljarder euro. Det skulle minska utsläppen av växthusgaser med 25 procent och skapa runt 700.000 nya jobb främst i den fattiga södra delen av jordklotet.
Vi på det rika norra halvklotet använder drygt 2,5 gånger mera plast än man gör på det fattigare södra. Men mycket av avfallet samlas ändå i det globala syd eftersom avfallshanteringen är sämre utvecklad i fattigare länder.
Låt oss njuta av plastens underbara egenskaper på de ställen där den inte går att ersätta. Men den slentrianmässiga slit-och-slänghanteringen är det hög tid att fasa ut.
Petter Lobråten
tel: 26 633
