Svenska sjöfartsverkets beslut att höja farledsavgifterna under 2021 är ett obegripligt beslut. Att under en rådande pandemi arbeta för höjda farledsavgifter är kontraproduktivt och ett skolexempel på dålig näringslivspolitik. En politik som tyvärr har en negativ inverkan på en redan hårt belastad åländsk sjöfart och därmed på det åländska samhället i stort.

De svenska farledsavgifterna har vid ett flertal tillfällen under de senaste åren varit föremål för diskussion. Nästan årligen har avgifterna höjts för att finansiera svenska sjöfartsverket, som är under ekonomisk press.

Vid sjöfartsverket hävdar man att affärsverket är konkursmässig om inte avgifterna höjs, men det är i det stora helt irrelevant.

Transporterna mellan Finland, Åland och Sverige är i gungning. Arbetsplatser hotas och anställda lever med en stor ovisshet om framtiden. För att trygga branschens fortlevnad har miljontals euro givits i sjöfartsstöd. Att det sedan ska mötas av att ett affärsverk vill höja avgifterna för att finansiera sin egen verksamhet är bortom all rimlighet och vittnar om en naivt förd näringslivspolitik.

Näringslivet har dock inte på något sätt varit tyst i frågan och låtit det passera obemärkt. Ett samlat näringsliv och därutöver en mängd svenska och finländska politiker inklusive den åländske riksdagsledamoten Mats Löfström har vid ett flertal tillfällen protesterat mot den förda politiken. Även lagtingsledamot Anders Eriksson (ÅF) har jobbat aktivt i Nordiska rådet för att Sverige ska ta bort höjningen av farledsavgiften och lyft frågan med den svenske ordföranden för utskottet för tillväxt och utveckling, Pyry Niemi (S).

Viss effekt har insatserna givit och de höjda farledsavgifterna kommer inte att genomföras som planerat den 1 maj. Men det är bara tillfälligt och höjningen ska, som beslutet nu ligger, i stället genomföras i september. Och även om det i sig är en förbättring, är tiderna fortsättningsvis mycket utmanande. För pandemins negativa effekter kommer att leva kvar betydligt längre än till september.

Sjöfartsverket kan såklart enbart agera utgående från gällande regelverk. Men den svenska regeringen kan agera på flera områden för att minimera skadan. Ännu finns inte några konkreta svar från svenska regeringen, men den svenske infrastrukturministern Tomas Enroth (S) har meddelat Dagens Industri att man är lyhörd och inte utesluter fler åtgärder för att främja sjöfarten.

Finlands riksdag beslutade tidigare att halvera farledsavgifterna under 2021. Därutöver har stöd på tiotals miljoner euro givits för att trafiken mellan Finland, Åland och Sverige ska kunna fortsätta. Utan dessa stöd hade det varit svårt att upprätthålla trafiken.

Även Sverige har givit stöd till sjöfarten, men hotet om höjda farledsavgifter har alltid funnits där. Avgifter som dessutom innan pandemin mer eller mindre årligen har justerats uppåt.

En viktig läxa för samtliga inblandade är att åter kunna konstatera att samarbetet på nordisk nivå måste bli bättre. Som det politiska etablissemanget i Norden nu arbetar så drar vi inte åt samma håll.

Kvar står ett näringsliv och en stor del av befolkningen som har en vardag där nationsgränserna är borta. Det måste våra politiker dra lärdom. De bör i stället se över hur vi tillsammans bygger en gemensam framtid. En framtid som inte bygger på gamla nationsgränser utan där vi tillsammans hjälps åt för att ta oss an den globala konkurrensen. Och inte, som i det här fallet, låta det ena landet ge bidrag för att i det andra landet höja avgifter när båda länder är beroende av en väl fungerande transport mellan länderna. Det är bara dumheter och dåligt för alla inblandade.