I dag är sista dagen att anmäla sig till högskoleprovet den 22 oktober. Högskoleprovet är en viktig chans att komma in på drömutbildningen. Det ger möjlighet att konkurrera i ytterligare en urvalsgrupp än enbart betyg, en tredjedel av alla platser i svenska högskole- och universitetsutbildningar går till de som skrivit högskoleprovet. Särskilt viktigt är det för att komma in på en utbildning med hög konkurrens, till exempel läkarutbildningen.
Majoriteten av åländska studerande väljer att gå en utbildning i Sverige. Högskoleprovet skrivs normalt två gånger per år, och det har hittills varit möjligt att göra det på Åland. Provtillfällena är populära och har haft upp till 240 anmälda. Det är viktigt att möjligheten att skriva provet finns eftersom det ger en möjlighet för ålänningar att studera i Sverige på svenska.
De senaste åren har flera fall av fusk vid högskoleprovet uppmärksammats i Sverige. Man har sett de mest förslagna fuskarrangemangen, många fall handlar om dold avancerad kommunikationsutrustning som har förts in i provsalarna. Med hjälp av trådlösa hörsnäckor små som knappnålshuvuden har provskrivare fått de korrekta svaren upplästa under provets gång. Förfarandet är väldigt svårt att upptäcka.
Bakom fusket ligger organiserade kriminella ligor som har tagit upp till 20.000 euro i betalt, beroende på önskat resultat.
Det ska inte vara möjligt att betala för att komma in på attraktiva högskoleutbildningar genom att fuska sig till höga provresultat. Det är orättvist och hotar provets legitimitet.
Nu vill den svenska regeringen få bukt med problemet, och i somras trädde en ny lag i kraft som ger tillåtelse att använda in- och utpasseringskontroller i samband med prov. Kontrollen med metalldetektor och kroppsvisitation ska utföras av en polis eller ordningsvakt.
”Ändamålet med sådana kontroller är att motverka att fusk sker vid högskoleprovet genom användning av elektroniskt hjälpmedel, alltså utrustning som kan lagra, innehålla, sända eller ta emot information”, står det i lagen.
Enligt utbildningsminister Annika Hambrudd (C) känner hon inte till att det skulle ha förekommit fusk på Åland. Men det kan inte uteslutas och naturligtvis borde det kontrolleras att ingen har med sig elektroniska hjälpmedel också här.
I samband med det nya lagkravet stryks Åland som provort. Enligt Universitets- och högskolerådet (UHR) kan man inte säkerställa att kontrollerna ”görs på rätt sätt utomlands”.
Som Ålandstidningen har berättat blev ändringen känd först förra veckan när anmälningen till provet öppnade, och UHR tar på sig att man gjorde en miss som inte informerade landskapsregeringen på förhand. Till höstens provtillfälle blir åländska provskrivare tvungna att resa till Sverige.
Utbildningsbyrån för nu en dialog med UHR om framtida lösningar, enligt den svenska statliga myndigheten måste man utreda huruvida det alls är möjligt enligt svensk lag. UHR säger att man har väldigt svårt att se hur det skulle kunna lösas.
Varför skulle det inte gå att utföra kontrollerna på ”rätt sätt” på Åland, som i Sverige? Man undrar i sitt stilla sinne.
Den svenska myndigheten har inte tagit hänsyn till Ålandsöverenskommelsen mellan Finland och Sverige från 1921. Det åländska nationalitetsskyddet ska säkerställa och garantera ålänningarna bevarandet av det svenska språket. Sverige, tillsammans med Finland, har åtagit sig att stödja Ålands strävan att bevara svenskan, man har enligt avtalet en skyldighet att bevaka det. En central del i ett svenskspråkigt samhälle som Åland är att det ska vara möjligt att utbilda sig på svenska.
Förordningen må vara gammal – men den är vid liv och gäller än i dag.
Linda Blix
tel: 26 637
