Foto:

Inom två veckor skrivs historia

Vi lever i en historisk tid. Den här veckan, eller senast nästa, beslutar Finland med stor sannolikhet att, tillsammans med Sverige, ansöka om medlemskap i Nato. Ålands demilitarisering ska bestå och är inget hinder för en Natoanslutning.

Redan i morgon, den 12 maj, ska president Sauli Niinistö meddela sin ståndpunkt i Natofrågan och därmed torde saken vara mer eller mindre klar. Statsminister Sanna Marin och hennes socialdemokratiska parti ger sitt besked den 14 maj och dagen innan ska socialdemokraterna i Sverige vara klara med sin säkerhetspolitiska redogörelse. Besked om hur de svenska socialdemokraterna ställer sig i Natofrågan väntas den 15 maj, det mesta lutar åt ett ja. Med den här tidtabellen är frågan avgjord när Sauli Niinistö avlägger statsbesök i Sverige den 17–18 maj.
Orsaken till den extremt snabba tidtabellen är förstås Rysslands anfallskrig på Ukraina. Vladimir Putin ser världen i intressesfärer och ingen vet hur långt han anser att den ryska intressesfären sträcker sig. Når den ända till Östersjön, Finland och Sverige?

Kriget och den oberäkneliga grannen i öst har gjort att stödet för Nato ökat dramatiskt. Många som tidigare varit tveksamma eller emot Nato har vänt. För en vecka sedan stödde 71 procent av finlandssvenskarna ett Natomedlemskap. Bland ålänningarna var stödet något lägre, 63 procent. När Ålandstidningen i april frågade lagtingsledamöterna stödde 20 av de 28 som svarade ett Natomedlemskap. I Yles mätning från i måndags var stödet rekordstort, 76 procent av finländarna flaggar för Nato.

Att stödet för Nato är något lägre på Åland än i resten av landet kan ha att göra med en osäkerhet om hur en Natoanslutning påverkar demilitariseringen. Finlands regerings ståndpunkt är ändå klar: demilitariseringen ska bestå, alla internationella avtal ska respekteras. Demilitariseringen är heller inget hinder för en Natoanslutning. Åland ställning hör till det som utrikesministeriet och Nato utrett tillsammans. Åland ska hållas fortsatt informerat och landskapets synpunkter inhämtas om Finland söker medlemskap i försvarsalliansen.
De åländska Socialdemokraternas ordförande Camilla Gunell efterlyste i sitt första maj-tal ett Ålandsprotokoll för demilitariseringen i Finlands eventuella anslutningsfördrag med Nato, på samma sätt som ett Ålandsprotokoll kom till vid EU-anslutningen. Om det blir ett protokoll eller inte är ännu oklart, landskapsregeringen vill oberoende ha med en skriftlig dokumentation om Ålands status i ett eventuellt anslutningsfördrag.

Lantrådet Veronica Thörnroos (C) beskrev i går dialogen mellan landskapsregeringen och utrikes- och försvarsministeriet om Nato som respektfull och tillmötesgående. Vi har fått vara ett subjekt, något vi inte alltid varit vana vid, sade hon på en presskonferens.
Välviljan bådar förhoppningsvis gott även inför det begäran som landskapsregeringen i går sände till Helsingfors, att till de delar Åland berörs få delta i de förhandlingar med Nato som väntar om Finland går in för ett medlemskap.

Även om Finland går med i Nato kommer Finland att ha ett eget, självständigt försvar som ansvarar för försvaret av hela landet. Om Finland behöver hjälp av Nato är det Finland som ber om den hjälpen, det är inte så att Nato tar över. Inga Natobaser eller kärnvapen kommer heller att stationeras i landet utan riksdagens medgivande.

Om Finland och Sverige ansöker om Natomedlemskap är det troligt att Ryssland kommer att fortsätta sprida lögner om oss. Kampanjen har redan börjat, förra veckan kunde vi läsa om och se stora plakat i Moskva som påstod att bland andra Astrid Lindgren och Ingmar Bergman var fascister. För Finlands del spreds en film med pansarvagnar uppallade på järnvägsvagnar, enligt rysk propaganda handlade det om att Finland börja sända stridsvagnar till den ryska gränsen. I verkligheten var stridsvagnarna på väg till Björneborg för att delta i militärövningen Arrow 22 (Hbl 6.5 2022).

Den 29–30 juni håller Nato toppmöte i Madrid. Då kan Finlands och Sveriges ansökan om medlemskap ligga på bordet. Alla de nuvarande 30 medlemsländerna ska godkänna Finlands och Sveriges ansökan, en process man från Natohåll lovat skynda på. USA och flera andra Natoländer har veterligen gett Finland och Sverige säkerhetsgarantier under den tid processen pågår.

Så skrivs historien om. Alliansfria blir medlemmar i en försvarsallians för att få skydd mot en allt mer oberäknelig granne.

Kerstin Österman
nyheteralandstidningen.ax
tel: 26 026

Hittat fel i texten? Skriv till oss